Förra gången vi pratades vid för fem år sedan hade du slutat röka. Det spelade ingen roll vad jag frågade om, du gav bara en massa cigg-svar.
– Just det, jag hade just flyttat till Japan då, för att verkligen koncentrera mig på att lägga av. Och det gick bra. Jag tänker aldrig på rökning längre.
Okej, bra. Den här gången tänkte jag att vi ska tala om skattefinansierad sjukvård, det kan bli roligt tror jag.
– Jaså, det tror du?
Ja. Du skrev en rolig text om dina erfarenheter av fransk sjukvård i The New Yorker i våras.
– Ja! Just det! Jag är inte hypokondriker, men ... för ett tag sedan kändes min nacke lite öm. Jag var säker på att det var något från tänderna, jag kunde liksom känna smaken av var droppandes bakåt neråt inåt huvudet. Jag ringde tandläkaren, ”kom om två timmar”, sa hon. Och hon gick igenom och röntgade och kollade och sa ”vad det än är för fel på dig så har det inte med tänderna att göra”.
Och du blev besviken?
– Jag blev mycket besviken! Jag gillar tandläkare, särskilt i Europa. Jag och min man har flyttat till England nu, det här utspelade sig alltså där, jag gick ut till sköterskan som sa ”förlåt, jag måste ta betalt, det blir 41 pounds”. Jag ville bara skratta. Det får man inte ens en tandborstning för i USA. Och det värsta är att folk i USA inte vill tro på min historia. De vill höra att de drog ut alla tänder eftersom de inte har råd med en röntgenkamera och att de passade på att ta en pint blod också när de ändå var i farten.
Det är ju exakt sådant här som du gör texter av.
– Ja, det är ofrånkomligt. Men jag är ingen lysande politisk analytiker, det är inte min grej. Jag har rätt vardagsgråa åsikter. Jag gillar att titta på folk bara. I det här fallet tror jag att det intressanta är skräcken att behöva betala för någon annan som är drivkraften i USA. Det var så de gjorde med rökning! De fick folk att tänka ”min försäkring ska täcka hans cancer”, och så blev det socialt allt mindre accepterat att röka. Det är det som kommer att hända med övervikt också.
Hur tror du att valet går i höst?
– Det vet jag inte. Allt fokus ligger på väljare som säger att de inte har bestämt sig. Men de ljuger så klart.
Hur då ljuger?
– Meh! Det finns ingen som inte har bestämt sig! De vill bara ha uppmärksamhet! HUR kan du inte veta om du tänker rösta på demokraten eller republikanen? HUR kan det vara två ungefär likvärdiga alternativ? Det är som om en flygvärdinna skulle komma gående och säga ”vi har två alternativ, vi har kyckling, och så har vi människobajs med glasskross”. Äh, de vill bara vara med i tv.
Haha.
– Jag drog det skämtet under en läsning i Schweiz. Det spred sig. Jag fick ett brev från en kvinna som berättade att hon hade haft biljetter, men inte skulle komma för att jag hade jämfört en republikan med en bajskorv. Men jag tänkte: ”wow, kul att en sån person ens övervägde att komma till min show!”
Ryktet säger att du försöker lära dig lite svenska inför ditt besök här.
– Så gott jag kan. Jag älskar att vara på ett nytt ställe och kunna säga ”haHAAA, de sa just TRETTON!”
Lycka till med det. Och välkommen.
– HEEJ DÅÅ!