Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Konsert med hits och covers

1 2

Konsert med hits och covers

Kultur & Nöjen. En skotsk flagga vajar i vinden och ”Rehab” med Amy Winehouse strömmar ur högtalarna en stund innan Rod Stewart gör entré.

Rehab? Jo, det passar bra. Efter ett förlorat nittiotal checkade Stewart in karriären på rehabilitering och kom ut på andra sidan som världens mest framgångsrika coversångare. Fyra album med amerikanska standards, ett med rockklassiker och, senast, ett med gamla soullåtar skeppade den idag sextiofemårige britten ut under nollnolltalet.

Samtidigt har hits och covers ofta varit samma sak genom Stewarts hela skivutgivning och han har bytt stil efter vad som verkat mest gångbart för tillfället. En vindflöjel eller en överlevare, vilket man vill. På Malmö stadion presenterar han en väntat proffsig show – stabil mogenunderhållning med bara väldigt välbekanta låtar – och kompbandet både ser ut och låter som ett bättre betalt The Commitments, det klänning- och kostymklädda bandet i filmen med samma namn.

Stewart själv testar lite olika färger på kavajen under konserten, ungefär lika många som genrerna som hinns med.

Vi får mycket Soul-Rod, men även om jag är övertygad om att han verkligen älskar de gamla soulnumren så lyckas han inte sätta någon egen prägel på dem; ”It’s the Same Old Song” får visserligen en originellt stillsam inledning men snart sätter det typiska Motown-beatet igång och så är chansen att göra något personligt av låten borta.

Men balladen ”Rainy Night in Georgia” är fin, där når innerligheten i den raspiga rösten ända in under taket på södra sittplatsläktaren.

Disco-Rod i ”Do Ya Think I’m Sexy” blir bara en parentes. Lyckligtvis kan man säga detsamma om Fläskboogie-Rod i ”Hot Legs” där Stewart roar sig med att sparka ut fotbollar till några av de drygt 12 000 i publiken.

Bäst är, kanske inte helt oväntat, den okomplicerade Rock-Rod, den lantliga tradrocken där orgeln ligger som en tjock, hemtrevlig heltäckningsmatta. Jag tänker på ”It’s a Heartache”, ”The First Cut Is the Deepest” och givetvis ”Maggie May”, strategiskt placerad som sista låt före de två extranumren.

Malmö stadion 18.6.

Annons:
Annons:
Annons:
Annons:
toppnyheterna just nu