Jag kommer till Needles & Pens grupputställning på Galleri Krets direkt från
Way Out West, med göteborgsk lera på skorna. Den lätta yrseln från
sömnbrist och passiv marijuanakonsumtion är inte helt fel i sammanhanget.
Många av verken som San Francisco-galleriet valt att visa under sitt
gästspel i Malmö drar åt det psykedeliska hållet. Utöver teckningar som ger
associationer till droginducerade hallucinationer känns färgschemat indrypt
med kaliforniskt solsken, från regnbågsbakgrunden i de små collageverken av
Hardland/Heartland till Kyle Ransons och Oliver Halsman Rosenbergs färgglada
ansikten och figurer som sprider sig över väggen och klättrar upp över
fönstret.
I sitt galleri i den multikulturella stadsdelen The Mission säljer Needles &
Pens zines (små egenpublicerade magasin i olika format), kläder och andra
objekt, huvudsakligen baserade på funna och återvunna material. Galleriet
drar inga skarpa gränser mellan dessa ting och mer traditionella konstformat
och ett urval av dess zines finns med på Krets (kläderna har dock fått
stanna i San Francisco).
Helhetsintrycket av utställningen är en naiv realism som för tanken till
sextiotalets socialt engagerade konst och sjuttiotalets punkiga
gör-det-själv-attityd. Men det är en inkluderande, fantasifull realism med
rum för såväl Kevin Earl Taylors människofigurer med djurhuvuden som Monica
Canilaos suggestiva väggreliefer med fjädrar, hår och tänder. Om det finns
spår av urhippierörelsens folkkonst är inflytandet medlat genom konstscenen
som uppstod i The Mission på nittiotalet, med konstnärer som Barry McGee och
Margaret Kilgallen.
Själv fastnar jag för Maria Fordes bidrag till utställningen, en serie
teckningar av filmstjärnan River Phoenix avbildad i en platt,
skolflicksduktig stil av ljusa pastelltoner. Att reproducera idolbilder av
en tragiskt avliden populärkulturell ikon (Phoenix dog av en överdos 1993,
tjugotre år gammal) är förstås inget nytt, men det barnsliga tilltalet och
det lilla formatet gör effekten helt väsensskild från Andy Warhols
Marilynserier.
Men det internationella utbytet mellan två små, tydligt lokalt förankrade
gallerier är mer angeläget än något individuellt konstnärskap. Det glädjer
mig att Malmö stad stödjer initiativet, för om kommunen vill ha en rik,
varierad och dynamisk konstscen måste den här typen av ickekommersiella
aktörer få möjlighet att utveckla idéer och bygga upp nätverk.
Ingrid Stigsdotter
konst- och filmkritiker