Lördagen den 28 november stormade piketpolisen med dragna batonger in på
hackerspacet Forskningsavdelningens lokaler i Malmö och beslagtog datorer,
två nyckelkopieringsmaskiner samt låsdyrkningsutrustning. I Sydsvenskan har
polisen hävdat att ingripandet lett till att de misstänker
Forskningsavdelningen för förberedelse till grov stöld.
I september förra året lyckades pseudonymen Ghostburglar visa världen hur man
på tio sekunder kunde dyrka upp Sveriges mest sålda lås. Ägarna ASSA Abloy
var tvungna att byta ut mängder av lås. Låsdyrkning är en stor hobbyrörelse
med utövare runt hela världen och hade inte Ghostburglar visat svagheterna
hade världen fortfarande använt det bristfälliga ASSA-låset. Genom att
säkerhetssystem knäcks tvingas utvecklingen av dem framåt. Inom
programvarurörelsen för open-source, en typ av programvara där man delar med
sig av källkoden till sina program, publiceras brister så snart de upptäcks
i syfte att låta andra förbättra det. Nästan hälften av alla hemsidor på
internet drivs av ett open-source-program som heter Apache. Styrkan i Apache
ligger i att människor världen över ständigt testar dess
säkerhetsfunktioner, upptäcker fel och lägger förslag på förbättringar.
Forskningsavdelningen i Malmö är ett hackerspace som verkar i den traditionen.
När vi hittar konstruktionsfel i mjukvara eller hårdvara delar vi med oss av
kunskapen till andra. Hacking handlar inte, som det brukar framhållas i
media, om att knäcka banksystem eller penetrera myndigheters
säkerhetssystem. Att hacka handlar lika mycket om en mental attityd gentemot
föremål. Vi tror att man uppnår kunskap bäst genom att handgripligen hacka
föremålet eller programmet, som att testa hur man dyrkar upp ett hänglås
eller programmera ett datorprogram, istället för att enbart teoretiskt läsa
om det. Hackerattityden går ut på att det är skoj att lösa problem och att
man får tillfredsställelse av att hitta en lösning. Det är ett alternativt
sätt att lära sig skapa med teknik och det är bra att medborgare lär sig hur
tekniken i omgivningen fungerar. Speciellt viktigt är det att vanliga
människor vet hur personlig säkerhetsrelaterad teknik fungerar. Vem vill ha
ett dåligt lås på sin dörr eller säkerhetsluckor i sin programvara?
Är man obekant med den här typen av verksamhet kan den vid första anblicken
verka konstig och misstänksam. Men precis som vissa människor finner mycket
nöje i att läsa korsord, har andra som hobby att lära sig hur program och
hårdvara fungerar. Gemensamt för båda är den intellektuella utmaningen.
Forskningsavdelningens verksamhet är ingen raketforskning. Men vi lär oss av
varandra, utforskar bortglömd teknik och har fantastiskt roligt. Hackare ska
uppmuntras, inte stormas.
Sandra Grosse
Fredrik Eriksson
Forsningsavdelningen
– ett hackerspace i Malmö