Kvinnokliniken, Diagnostiskt Centrum och akutmottagningen på Universitetssjukhuset i Malmö är tre av Region Skånes största konstsatsningar på senare år. På och i de tre vårdinrättningarna finns konst för miljoner.
– Det handlar om att välja konst av hög kvalitet som passar verksamheterna, som både kan väcka och skingra tankar, sprida glädje och passa in i en offentlig miljö.
Så beskriver Helena Trenk, konsthandläggare på Konstservice inom Region Skåne, uppdraget att ge regionens verksamheter konstnärlig utsmyckning. Hon visar runt på KK där dels äldre konstverk, som Sven Palmqvists glaskonst från 1944 och Axel Ebbes relief från 1924, har fått nya placeringar men där också nya verk, som Per Mårtenssons trapphus eller Elisabet Apelmos bilder och figurer möter patienter, besökare och personal.
– Jag kallar det konstnärlig gestaltning, jag tycker att ”utsmyckning” är ett förfärligt ord. Konst är inte bara dekoration, det är inte så att vi bara hänger upp en tavla när allt annat är färdigt. För mig är konst mycket mer, speciellt inom vården. Tankeväckande konst kan få oss att reflektera och kan vara hälsostimulerande.
Men det är inget lätt uppdrag, säger hon, att hitta konst som kan passa alla utan att sticka ut men som samtidigt inte är ointressant.
– Det finns många praktiska aspekter att tänka på. Konsten ska tåla en miljö där det passerar väldigt många människor. Man kan inte hänga en stor oljemålning just där personalen kanske kör vagnar eller sängar.
Region Skånes konstsamling består av omkring 35 000 verk som har köpts in sedan 1960-talet, först av dåvarande landstingen i Skåne och av Malmö stad, numera av regionen.
Hur mycket samlingen är värd finns det inga uppgifter om. Konsten är svår att värdera och det finns ett politiskt beslut på att ingenting får säljas.
Det mesta finns ute i verksamheterna, i huvudsak inom sjukvården och administrationen. Resten, cirka 1 500 verk, finns i en konstpool i Landskrona dit anställda inom regionen också kan vända sig för att byta ut konsten på arbetsplatserna eller för att få hjälp när någonting behöver restaureras.
– Många säger att det är så bra med den lösa konsten eftersom den går att flytta på. Men det är sällan man gör det. Det som byts ut mest är konsten i vissa väntrum, konstaterar Helena Trenk.
Regionen har bra kontroll över sin konst. Alla verk är registrerade i en databas och några konststölder har regionen inte råkat ut för, förklarar Helena Trenk.
I konstsamlingen ingår inte bara målningar och grafiska blad utan även textila verk, skulpturer och installationer.
En stor del av konstinvesteringarna görs i samband med att nya byggnader uppförs och finansieras med den så kallade enprocentsregeln. Regeln är egentligen en rekommendation som bygger på att en procent av byggkostnaden för regionens byggnader ska avsättas till konstnärlig gestaltning. På så sätt har akut- och infektionskliniken i Malmö fått fast konstnärlig gestaltning för 5,2 miljoner kronor, kvinnokliniken för 1,9 miljoner och Diagnostiskt Centrum för 2,5 miljoner kronor.
Ett aktuellt exempel är nya strålningen på onkologen i Lund, ett femvåningshus med glasfasad som börjar byggas i år och ska vara klart 2013. Där avsätts två miljoner kronor till den fasta konsten och konstnärerna är med redan från ritningsstadiet med ambitionen att konsten ska bli en del av husets helhet.
– Vi kommer in tidigt i skeendet. Vi hade ett möte i september med projektledaren, förvaltaren och arkitekten. Under våren har processen med att välja konstnärer pågått. I höst ska det finnas skisser på hur den konstnärliga gestaltningen på onkologen ska se ut och nästa år börjar konstnärerna arbeta med sina verk, säger Helena Trenk.