”Dra härifrån för din musik är helt unik, om du känner för Ronneby så kostar det ditt liv”, rappar Maskinens Frej Larsson på ”Liv & Död”. Fötterna balanserar mellan datorer och skivspelare uppe på dj-båset. Huvudet är uppe bland molnen.
Någon minut tidigare har han introducerat låten med en kärleksförklaring till den tidigare hemstaden Malmö.
– Det fina med Malmö är att allt är på liv och död. Det är inte som i Stockholm.
Även om Blekingesonen Frej Larsson och Uppsalabördiga Herbert ”Afasi” Munkhammar varken har rötter i Malmö eller har bott här på flera år känns det som om de befinner sig på hemmaplan.
Deras electrorapprojekt Maskinen är tveklöst en produkt av några 00-år i den skitiga södern. En bastard från en miljö där tolerant normbrytande mångkultur och öppen främlingsfientlighet tillhör samma vardag.
– Påminn varandra varje dag om att vi måste knulla SD i arslet, säger Frej Larsson innan duon river av ”Mamma sa” som extranummer.
Maskinen fick sitt stora genombrott 2007 med uppviglande klubbdängan ”Alla som inte dansar”. Redan för två år sedan var de lättkränkta Flashback-männens mardröm tillräckligt populära för att fylla Stortorget på Malmöfestivalen. Fredagens spelning var ursprungligen tänkt att förläggas på Amiralen men på grund av tekniska problem (eller bristande biljettförsäljning?) flyttades framträdandet i sista stund några kvarter bort till det betydligt mindre och intimare Babel.
Ett lyckligt sammanträffande eller ett ögonblick av genialitet? Inget kunde vara bättre lämpat för Maskinens intensiva och medryckande hiphop- och dansmusikfusion än det stökiga kaos som den mindre lokalen ger upphov till.
Den snygga visuella inramningen, två projektionsskärmar i form av två ugglor på vardera sida om dj/vj-båset och en stor ljusdiodvägg, är betydligt mer påkostad och avancerad än på Malmöfestivalspelningen. Framträdandet har blivit säkrare och mer sammanhållet, musiken mer nyanserad och varierad.
Allsångsvänliga ”Stora trygga vargen” är inget annat än tillmötesgående pop med 80-talsinfluenser i högt tempo. ”Välkommen till mitt liv”, även den från senaste albumet ”Framgång och efterfrågan”, drivs fram av en studsande folkinfluerad dancehallrytm.
På ytan framstår Maskinen som ett urspårat rocktåg som skenar rakt in i kaklet. Men bakom dekadensen döljer sig ett betydligt större allvar, och en vilja att aktivt ta ställning och förändra.
När hela Babel på ”Krossa alla fönster” unisont uppmanar sina medsystrar att göra en ”Lisa ”Left-Eye” Lopes har Maskinen förvandlat den manliga rockstjärnemyten till radikalfeminism.
Innan Lisa Lopes tragiskt avled efter en motorcykelolycka 2002 var hon sångerska i stilbildande och framgångsrika amerikanska r&b-trion TLC. 1994 brände hon ner det hus hon delade med dåvarande pojkvännen, den amerikanska fotbollsstjärnan Andre Rison, efter åratal av psykisk och fysisk misshandel.