Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Metallica

Metallica
BILD: Foto: Universal

Metallica

Artist Metallica
Genre Metal
Skivbolag Universal
Utgivningsår 2008-09-09

Skiva. Mästerverket ”Master of Puppets” från 1986 som rättesnöre i studion. Favoritskägget Rick Rubin i stället för radiorockjönsen Bob Rock i producentstolen.

Musiker som kan vara sig själva en stund efter det kollektiva psykbrytet med ”St. Anger” och ”Some Kind of Monster”-dokumentären. Riktig thrash metal. Nu. Jävlar.

”Den musikaliska motsvarigheten till Rysslands invasion av Georgien”, svärmar Rolling Stone Magazine. En hel hårdrocksvärld är redo att älska Metallicas nionde studioalbum. Och vad får vi?

Episka, komplexa åttaminuterslåtar. Frätande gitarrsolon. Stor och skarp produktion. Närmast Slayer-galopperande aggression i de hårdaste bitarna, men med det melodiska bettet från det svarta albumet kvar. Nya halvklassiker i ”That Was Just Your Life”, ”Broken, Beat And Scarred” och ”All Nightmare Long”.

Allt man kan önska sig, kan tyckas. Och just det är problemet: luthersk återhållsamhet har aldrig varit hårdrockens starka sida. På ”Death Magnetic” finns det så mycket av allt att man får tänka som pappan i ”Sunes jul” (”ät lax, det är dyrt”) och snabbspola fram och tillbaka i kompositionerna för att hitta det som är väsentligt.

Via en hemsida som har ett sjörövarskepp som logotyp hittade jag ett lika konkret som inspirerande bevis för att James, Kirk, Rob och Lars inte kan skilja lax från potatis i sin egen musik: en torrent med namnet ”Death Magnetic: Better, Shorter, Cut”, där någon händig typ har trimmat bort mellan en och fyra minuter per sång.

När låtarna väl räddats ur sina fatsuits – jämför med människor som tål att förlora halva sin kroppsvikt, så anar ni hur många gånger för mycket refrängerna harvas i originalspåren – är de inte bara bländande precisa och intensiva.

De motsvarar förväntningarna på allvar.

Som skivan låter nu kommer den att fylla sin främsta funktion i nedladdningsbar form till ”Guitar Hero 3: Legends of Rock”. Det är knappast en slump att det instrumentala tiominutersschabraket ”Suicide And Redemption” kommer i en exklusiv spelversion med utökade solopartier (dessutom är det här musikermusik för icke-musiker i en väldigt positiv bemärkelse).

Det snyggstygga gitarrspelet på ”Death Magnetic” förklarar det mesta som är bra med metal, vilket kanske är mer än man har rätt att vänta sig av Matisse-samlande fyrtionåntingåriga småbarnspappor. Men om jag ska orka lyssna på något annat än extreme makeover-versionen hädanefter, så vill jag ha några plastknappar att trycka på under tiden.

Bästa spår: All Nightmare Long

Metallica

Medlemmar: James Hetfield (sång, gitarr, 1981–), Lars Ulrich (trummor, 1981–), Kirk Hammett (gitarr, 1983–), Robert Trujillo (bas, 2003–).

Före detta medlemmar: Ron McGovney (bas, 1981–1982), Dave Mustaine (gitarr, 1981–1983), Cliff Burton (bas, 1982–1986), Jason Newsted (bas, 1986–2001).

Album: Kill ’Em All (1983), Ride the Lightning (1984), Master of Puppets (1986), ¿And Justice for All (1988), Metallica (1991), Load (1996), ReLoad (1997), St. Anger (2003), Death Magnetic (2008).

Annons:
Annons:
Följ Vad är detta?
Här kan du följa ämnen eller skribenter som du är intresserad av. När du valt ett ämne hittar du de senaste artiklarna i din personliga meny, högst upp till höger på sidan. Där kan du också ta bort ämnen du inte längre vill följa. Du måste vara inloggad för att använda funktionen.
  • Skiva
  • Musik
  • Kultur & Nöjen
blog comments powered by Disqus
Annons:
Annons:
Fler artiklar från Skiva
Octopus Ride 18 dec 2013
Eric Bibb 18 dec 2013
Burial 18 dec 2013
Sevyn Streeter 18 dec 2013
Randy Brecker 18 dec 2013
toppnyheterna just nu