Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Nu flödar blodet i svensk film

Nu flödar blodet i svensk film

Kultur & Nöjen. Blodet sipprar ur ett stort köttigt sår på Petra Nielsens hals. Någon med vassa hörntänder har tagit sig en rejäl tugga. Men hon verkar inte det minsta bekymrad, efter snart 30 inspelningsdagar av Sveriges första vampyrfilm är hon van vid både bett och klös.

Vitsminkad, med ådriga armar och svarta skuggor under ögonen står hon och hänger över en kvast i Fryshuset i Ystad. Det är här och i Ystad Studios som hon och filmteamet lägger sista handen vid Sveriges första vampyrfilm: "Frostbiten".
- Det är många scener där vi slåss, kastar oss och hamnar i slagsmål. Som gammal dansare är det kul när det är mycket fysiskt, säger hon och pillar lite på en av blodfläckarna.

Bakom "Frostbiten" står produktionsbolaget Solid Entertainment i Malmö som debuterar i långfilmssammanhang.
Att det blev just en vampyrfilm beror på manusförfattaren Daniel Ojanlatvas, från Kiruna, som med sina kvicka repliker och sinnrika karaktärer fick producenten Magnus Paulsson och regissören Anders Banke att våga tro på projektet.

Barnskådespelerskan Aurora Roald har firats upp i två rep. Om bara en liten stund ska hon klösa en av vampyrerna i ansiktet. Foto: Bonny Håkansson


Historiens upplägg känns igen från dussinet skräckfilmer:
Den ensamstående läkaren Annika, spelad av Petra Nielsen, flyttar tillsammans med sin dotter Saga till ett isolerat samhälle i Norrbotten där hon får jobb på sjukhuset. Allt verkar beskedligt, men byborna ruvar på mörka hemligheter. Dottern Saga spelas för övrigt av Grete Havnesköld, mer känd som Lotta på Bråkmakargatan.

En av filmens huvudkaraktärer görs av skådespelaren Carl-Åke Eriksson, känd från Malmö Dramatiska Teater. Mellan repetitionerna av "Tolvskillingsoperan" i Stockholm reser han till Ystad för att blanda blod.
- Jag spelar professor och genforskare. Vampyrfilm är väl inte min största förtjusning, jag har sett väldigt lite av det. Men jag läste manus och tyckte det var kul, säger han.
Vad är det då som skiljer den här filmen från andra bloddrypande skräckhistorier?
- Den realistiska miljön, den absurda humorn, ett antal sköna karaktärer, säger Magnus Paulsson.

En fjärdedel av filmbudgeten på 20 miljoner kronor har lagts på specialeffekter. Femtio liter blod, tjugo par hörntänder och minst fyrtio andra fysiska effekter, som vampyrmasker, har gått år så här långt.
De flesta scenerna har spelats in i Kalix, Norrbotten, där filmteamet fick föra en ojämn kamp mot is, snö och kyla.
- När det blev 27 minusgrader lade dv-kamera, batterier och mobilerna av, berättar regissören Anders Banke som borde vara van vid kylan från fem år i rysk filmskola.

Med bara två veckors filmande kvar vågar han se tillbaka.
- Vi har gjort allt i den här debutfilmen som andra säger att man ska akta sig för. Det ingår trettiotvå skådespelare, småbarn, hundar, kaniner, snöstorm och specialeffekter av aldrig tidigare skådat slag. Men varför göra det lätt för sig?, säger han och sveper sista kaffeslatten och går tillbaka in i fryshuset i Ystad.

Där inne vimlar det av folk, sladdar, kameror. En trött stuntman slappar i en rullstol mellan tagningarna. Sminkören rusar fram till Petra Nielsen för att bättra på hennes såriga hals så att blodet blänker färskt.
- Ok, everyone. Rehearsal.
Regiassistenten ger tecken till två stuntmän som firar upp barnskådespelerskan Aurora Roald i två rep. Hängande upp och ner ska hon gå till attack mot slutscenernas huvudfigur - vålnaden.
Alla på sina platser. Sorlet tystnar. Filmklappan faller.

Petra Nielsen biter ihop om hörntänderna och tar ett rejält tag om sopkvasten. Med ett avgrundsvrål slår hon mot vålnadens skuldra. Och träffar snett.
- Aj, aj, aj mumlar, skådespelaren Kristian Persson överdrivet och tar sig för den gummibeklädda halsen.
Ett fniss sprider sig. Så skräckinjagande och så ynklig på en och samma gång.

Vålnaden är filmens stora effektnummer. Fyra personer har jobbat i sex veckor med masken. Halv sex på morgonen börjar påklädningen. Fem timmar senare är förvandlingsnumret klart. Sen väntar en tuff arbetsdag. Under 16 timmar kan skådespelaren Kristian Persson varken sitta eller andas genom näsan. Toalettbesök ska han helst undvika. Måste han är det "ettan" som gäller. Fast än så länge har det inte varit aktuellt, det mesta svettas ut. Mat blir det inte mycket av och måste han dricka får det ske med hjälp av sugrör.
Men vad lever du på?
- Kärlek, väser han illmarigt och spretar med de långa tårna.
Annons:
Annons:
Följ Vad är detta?
Här kan du följa ämnen eller skribenter som du är intresserad av. När du valt ett ämne hittar du de senaste artiklarna i din personliga meny, högst upp till höger på sidan. Där kan du också ta bort ämnen du inte längre vill följa. Du måste vara inloggad för att använda funktionen.
  • Kultur & Nöjen
FAKTA

Vampyrtrenden biter sig fast
En vampyrfilm är ett undantag. Två kan vara en tillfällighet. Tre är definitivt en trend. "Frostbiten" som just nu spelas in i Ystad är Sveriges första skräckfilm på vampyrtemat. Men redan nästa år börjar filmatiseringen av John Ajvide Lindqvists skräckroman "Låt den rätte komma in".

Regissör är Thomas Alfredson som fick en guldbagge för regin av "Fyra nyanser av brunt".
"Låt den rätte komma in" utspelar sig i Stockholmsförorten Blackeberg 1981.

John Ajvide Lindqvist som gått från en karriär som trollkarl till romanförfattare har skrivit stora delar av tv-serien "Reuter & Skoog" samt tre avsnitt till den politiska dramaserien "Kommissionen".

Vampyrgenren har rötter som sträcker sig långt tillbaka i svensk historia, menar regissören och manusförfattaren Jason Todd Ipson. Han ska nämligen göra filmen "The First Vampyre", ett skräckdrama som utspelar sig under 1300-talet i Skandinavien. Enligt Ipson var den allra första vampyren en svensk viking.
Kanadensaren Andrew Jackson spelar en av huvudrollerna i mångmiljondollarprojektet som ska spelas in i Norge och Tjeckien under 2005.

Annons:
Annons:
toppnyheterna just nu