Annons:
Annons:
Annons:
Annons:

Pernilla Ståhl läser om rasismens historia

Pernilla Ståhl läser om rasismens historia

Kultur & Nöjen. År 1735 räknade Carl von Linné in människan som en art inom ordningen primater och försökte sedan dela upp denna art i varieteter. Upplysningens vetenskapliga tänkesätt var en förutsättning för framväxten av en modern rasism baserad på fysisk typologi, skriver George M Fredrickson, professor i USA:s historia vid Stanford University, i "Rasism".

Han skriver om och jämför rasismens två huvudformer, vit överhöghet och antisemitism. Han redogör för öppet rasistiska regimers uppgång och fall: USA:s sydstater under rasåtskillnadslagarna, Sydafrika under apartheid och Nazityskland.

Rasismens rötter ska, menar Fredrickson, sökas i 1400-talets Spanien, där katolska teologer lanserade doktrinen om limpieza de sangre, blodets renhet. Judarnas förmodade ondska sågs som en följd av deras blod och kunde inte tas bort genom dopet, vilket tidigare varit den rådande uppfattningen.
Det är när skillnader anses vara medfödda, outplånliga och oföränderliga som man kan påstå att ett rasistiskt förhållningssätt existerar.

Rasism består, i Fredricksons definition, av två beståndsdelar: olikhet och makt. Tanken att "de" är olika "oss" på sätt som är permanenta ger motiv till att utnyttja en maktställning till att behandla "de andra" på sätt som skulle anses som grymma eller orättvisa om de drabbade medlemmar i den egna gruppen. Rasism ger stöd åt att det upprättas en rasordning, en permanent grupphierarki som anses spegla naturlagarna eller Guds vilja. Den ekonomiska roll som offer för rasismen spelat är också viktig att framhålla. I en rasistisk hierarki får vissa, som de slavägande plantageägarna, ekonomiska privilegier.

Det kan förefalla paradoxalt att det var i västvärlden med dess upplysning och jämlikhetsideal som rasismen utvecklades till en fullgången ideologi. Men det är, hävdar Fredrickson i ett tankeväckande resonemang, endast i västvärlden som man finner en dialektisk växelverkan mellan en jämlikhetspremiss och en intensiv motvilja mot vissa grupper, vilket tycks vara en nödvändig förutsättning för att rasismen ska kunna utvecklas fullt ut som ideologi eller världsåskådning.

Jämlikhetsnormen kräver särskilda skäl för att någon skall utestängas. Här tillhandahöll upplysningen "vetenskapliga" redskap för att utveckla en modern rasism. Fredrickson pekar på dubbelnaturen i upplysningstidens rationalism: den utmanade hierarkier baserade på tro och vidskepelse men gav samtidigt möjlighet att skapa nya som förment baserades på förnuft och naturvetenskap.

Men det är, framhåller Fredrickson, också just tack vare upplysningen som det faktum att hela rasideologin bygger på empirisk förfalskning kan genomskådas. Han varnar dock för att vi ska slå oss till ro: rasismen i dess olika former är långtifrån på utdöende.

Pernilla Ståhl
frilansskribent
Annons:
Annons:
Följ Vad är detta?
Här kan du följa ämnen eller skribenter som du är intresserad av. När du valt ett ämne hittar du de senaste artiklarna i din personliga meny, högst upp till höger på sidan. Där kan du också ta bort ämnen du inte längre vill följa. Du måste vara inloggad för att använda funktionen.
  • Kultur & Nöjen
Fakta

BOKEN

George M Fredrickson
Rasism. En historisk översikt. Övers Christian Thurban. Historiska media.

Annons:
Annons:
toppnyheterna just nu