Allmänt
1. Hur vet man att man får det man beställer?
(exempelvis: Kan det hända att man får en annan ölsort än etiketten på öltappen?)
Stefan Lundin, chef på branschjuridiska avdelningen på bransch- och arbetsgivarorganisationen Visita: ”Oseriösa aktörer finns inom alla branscher och något hundraprocentigt skydd finns förstås inte. Men om du går till en restaurang eller pub som har Visitamärket på dörren vet du att du är på en restaurang som förbundit sig att följa vårt etiska regelverk (seriöst företagande och god affärsetik). Då är risken mycket liten att du blir lurad.”
Maten
2. Kan man skicka tillbaka maten eller kräva pengarna tillbaka om man inte tycker om maten?
Stefan Lundin, Visita: ”En gäst på en restaurang har rätt att bli serverad det han eller hon har beställt, det vill säga att få det som avtalats om i samband med beställningen. Om man serveras något annat än det som har beställts eller om det finns ett konstaterbart fel i det som serveras kan man begära att få en ny maträtt (till samma pris) utan extra kostnad eller ekonomisk kompensation. Men har gästen fått det han eller hon har beställt och det inte är något fel på maträtten kan gästen inte kräva att få en ny maträtt kostnadsfritt.”
3. Har man rätt att bli mätt som kroggäst?
Stefan Lundin, Visita: ”Det är självfallet varje restaurangs målsättning att -gästerna ska bli mätta och belåtna. Men vad som mättar är ju samtidigt väldigt individuellt och det finns ingen skyldighet för restaurangerna att se till att alla kunder blir mätta av den maten som serveras. Däremot har man rätt att få det man beställt och betalat för. ”
4. Måste krogar erbjuda allergialternativ?
Stefan Lundin, Visita: ”Det finns i dagsläget inte någon sådan skyldighet för restaurangerna. Men ur ett kommersiellt hänseende kan det vara klokt för en krögare att erbjuda allergialternativ. Många restauranger kan också hitta lösningar för allergiker och är vana vid detta. Visita har tillsammans med Astma- och allergiförbundet utarbetat kursen ”Hurra – en allergisk gäst!”, som syftar till att ge kunskap om hur man kan laga mat som är säker för alla.”
Drycken
5. Får gallerier bjuda på eller sälja alkohol på vernissager?
Enligt Statens folkhälsoinstituts ”Handbok Alkohollagen” finns det inte något hinder för en arrangör att bjuda på alkoholdrycker vid invigningen av till exempel en vernissage, en mässa eller liknande.
Gallerier får inte sälja alkoholdrycker utan serveringstillstånd.
6. Vad krävs av en krog för att den ska få servera alkohol?
För att servera spritdrycker, vin, starköl och andra jästa alkoholdrycker krävs serveringstillstånd av kommunen, enligt alkohollagen.
Lokalerna ska vara lämpliga ur brandsäkerhetssynpunkt.
Stället måste ha ett eget kök i anslutning till serveringslokalen och erbjuda lagad eller på annat sätt tillredd mat.
Dessutom ska det finnas ett varierat utbud av maträtter. Efter klockan 23 räcker det med ett fåtal enklare rätter.
7. Hur full får man vara?
Enligt lagen ska den som säljer alkoholdrycker se till att ordning och nykterhet råder på försäljningsstället. Alkoholdrycker får enligt lagen inte lämnas ut till den som är ”märkbart påverkad” av alkohol eller annat berusningsmedel.
– I dagligt tal brukar man prata om full, att det skulle motsvara att servera en full person, säger Per-Eric Gällblad, ställföreträdande enhetschef på tillståndsenheten i Malmö stad.
– Salongsberusad får man vara – upprymdhet, hämningarna minskar, man får lättare att prata, sämre reaktion, yviga rörelser, högre röstläge. Det är en bedömning som ska göras av restaurangen och kommunens tillsynspersonal.
Dricksen
8. Vem får dricksen i kortterminalerna?
– Medarbetarna, den som serverar. Företagen får skattemässigt inte befatta sig med dricksen. Om företaget gör det blir det moms- och arbetsgivaravgiftspliktigt, så incitamentet är rätt starkt för att inte befatta sig det, säger Clemens Wantschura, utvecklingschef inom betalteknik på Visita.
Är det vanligt att personalen har en gemensam drickskassa?
– Det förekommer, men jag vet inte hur vanligt det är. Man kör ”trunk” som det heter, det vill säga att man delar på dricksen – kocken får en viss del och servitörerna en annan del. Det brukar man göra upp sinsemellan.
Om man vill ge dricks till en viss servitör, ska man säga det?
– Ja, så kan man göra.
Svart och vitt
9. Hur billig kan en vit lunch vara?
– Det kan man inte svara på. Det kan vara att ett företag som vill etablera sig har ett lägre pris för att locka kunder och det finns alla möjliga varianter. Bara för att någons serverar en lunch under ett snittpris betyder inte det att det är svart. Men även på sin lunch ska man se till att få ett kvitto, för det är sådant som gör att man ser att de har en sjyst kvittohantering, säger Pia Blanck Thörnroos, rättslig expert på Skatteverket.
10. Hur ska man som kroggäst agera för att inte bidra till den svarta marknaden?
– Begära kvitto och titta så att det är ett originalkvitto, att det inte står ”kvittokopia”. Och givetvis att man går till ställen som inte kör med svartsprit. Det kan vara svårt att veta om man får det eller ej för det kan man ju kanske inte alltid se. Men en av de viktigaste bitarna är i alla fall att begära kvitto, säger Håkan Gustafsson, polisinspektör i Malmö och samordnare för arbetet mot alkoholrelaterade brott, svartklubbar, tobak och spel.
11. Vad är en svartklubb?
– En svartklubb är ett ställe där det sker försäljning av alkohol men som inte har ett serveringstillstånd. En plats dit allmänheten har tillträde, där folk kan gå in och beställa alkohol utan att arrangören har ett serveringstillstånd, säger polisinspektör Håkan Gustafsson.
Hur kan man veta det som gäst?
– En krog har ju ett krav på sig att ha ett restaurangkök, den ska ha ett varierat utbud av mat och man ska kunna köpa varm och tillredd mat. Det ska finnas nödutgångar. Så när du går till ett ställe ska du kunna se var det finns nödutgångar, kunna få en meny med priser och du ska kunna erbjudas kvitto på allt du köper.
Finns det en gråzon mellan svart och vit klubb?
– Ja, det kan det finnas och det är om man kör en del svart. Det kan vara alkoholen, att man mörkar en del av den. Man köper in en del av alkoholen utomlands och fyller på i sina flaskor.
Vet du att det förekommer?
– Vi gör kontroller och det förekommer. Sen beror det på omsättningen. Jag kan tänka mig att det är lite mer vanligt hos dem som inte omsätter så mycket och dem som har lite problem.
12. Finns det beskyddarverksamhet i Malmö eller Lund i krogbranschen?
– Jag kan varken svara ja eller nej på den frågan. Jag vet inte för jag har inte den kunskapen, men jag blir inte förvånad om det finns vissa ställen som kan ha kopplingar till grov organiserad brottslighet. Det finns vissa ställen som har de indikeringarna. Vilka det är vill jag inte gå in på. Vi vet att det finns kopplingar in i den organiserade brottsligheten i viss krogmiljö, säger polisinspektör Håkan Gustafsson.
Hur ser kopplingarna ut?
– Det kan vara allt från att man har personer som är involverade i verksamheten på ett eller annat sätt i bakgrunden, som är kopplade till den grova organiserade brottsligheten. Det kan finnas de som driver och är inblandade i entréverksamheter, alltså det vi kallar garderober och värdar. Där kan det finnas vissa indikationer att man har organiserad brottslighet som kanske försöker tvätta lite svarta pengar rena.