Den sanna halvan är att Antonio Negri är sjuk. Han var här och skulle ha
pratat på Amiralen i Folkets park på lördagsförmiddagen, men fick åka hem
till Italien med feber och hosta. Antonio Negri alltså, en av världens
främsta politiska filosofer som dessutom suttit flera år av sitt liv i
italienskt fängelse anklagad för uppvigling. Nu däckad av den malmöitiska
snålvinden som en annan Descartes.
Nu kom i alla fall en kärnfrisk Michael Hardt och pratade för dem båda. Hardt
som är Negris oskiljbare parhäst. Tillsammans har de kallats 2000-talets
Marx och Engels. Deras utforskningar av den samtida världens maktstrukturer
och förutsättningarna för verklig deltagande demokrati i ”Imperiet” (2000),
”Multituden” (2004) och den kommande ”Common Wealth” – är böcker som alla
politiskt och filosofiskt intresserade tvingats förhålla sig till det
senaste decenniet.
Under närmare tre timmar pratar Hardt om rättviserörelsens utmaningar. Om
multitidens, mångfaldens, den platta hierarkilösa massrörelens möjligheter.
När han lämnar Amiralen är han så omsvärmad av beundrare och nyfikna att han
knappt kan röra sig. Över himlen surrar de myggliknade polishelikoptrar som
amerikanske rapparen Ice Cube brukade kalla för ghetto birds.
Michael Hardt är på väg till Rosengård och den stora demonstrationen. Han tror
mer än någonsin på potentialen i den väldiga rörelse som just den här helgen
placerar Malmö i ett politiskt-filosofiskt världscentrum.
Han tror ännu på det virrvarr av åsikter, kunskaper och strategier som inte
ens en högt flygande ghettofågel kan överblicka.
En längre intervju med Michael Hardt kommer på Kultur nästa vecka.