Aldrig har Wallander verkat så disträ

Kultur & Nöjen.
Då dansken Birger Larsen förra gången tog sig an en av Henning Mankells Wallander-deckare, ”Den femte kvinnan”, resulterade det i en spännande, tempofylld men samtidigt bildmässigt fragmentarisk tv-serie med snabba kast framåt och bakåt i tiden.

FILM

Steget efter

Polisthriller, Sverige, 2005. Regi: Birger Larsen. Skådespelare: Rolf Lassgård, Marie Richardson, Lars Melin, Christer Fant, Peter Gantzler. Längd: 1:41.

Betyg: 3

”Steget efter” berättas lugnare med större möjlighet för åskådaren att få en överblick över händelseförloppet.

Det behövs eftersom Rolf Lassgårds kommissarie Wallander inte leder publiken på de rätta spåren förrän alldeles mot slutet.

Han befinner sig, som titeln anger, steget efter och det sätter sin prägel på Lassgårds rolltolkning i jakten på att hitta den som har mördat tre ungdomar en midsommarnatt ute i den skånska skogen och senare även Ystadspolisens mångårige medarbetare och Wallanders kollega Svedberg (Christer Fant).

Aldrig tidigare har Kurt Wallander verkat så disträ, så trögtänkt, ja så långt borta och inne i en egen värld att man börjar fråga sig hur han kan vara betrodd polis, dessutom med ett gott rykte.

När Wallander får vetskap om kollegan Svedbergs stora hemlighet och hur han själv spelar en roll i det sammanhanget djupnar historien. Här blir ”Steget efter” riktigt bra eftersom Mankell/ Larsen och batteriet av manusförfattare mellan dem låter dramat, i ett sidotema, kommentera hur lite vi människor egentligen vet om kolleger, vänner och närstående.

De korta stunder Svedberg ”går igen” för att Wallander verkligen ska förstå fungerar utmärkt. De förmedlar en sympatisk realism och inte alls någon påtvingad spökstämning.

Möjligen hade berättelsen kunnat dröja ännu mer vid just hemligheterna.

Men Birger Larsens ambition är främst att skapa en skarp, spänningsfylld polisdeckare.

Han når långt även om vissa klichéer inte undviks. Hur många laddade actionscener inspelade i stora garage har vi inte sett? Det måste väl för tusan finnas andra platser där dramatiska ögonblick och konfrontationer kan äga rum.

Det som blir svårast att acceptera är filmens förvandling av den blekingska ön, där flera centrala scener utspelas, till en kal klippö i Bohusläns skärgård. Visst, det är vackert, speciellt i solnedgången och ger en dramatisk bakgrund. Det spelar förmodligen inte större roll för en utländsk publik som inte är så väl informerad om hur den svenska kusten skiftar karaktär.

Men för alla oss som uppskattar den lokala autenticiteten i Wallanders värld innebär flytten till västra Götaland en försämring, även om det var där som produktionspengarna fanns den här gången.

Fotnot. ”Steget efter” är en fristående filmatisering, gjord av produktionsbolaget Tre vänner, och ingår inte i bolaget Yellow Birds stora satsning i Ystad, där Wallander spelas av Krister Henriksson.

Relaterade artiklar

Författare: Annika Gustafsson
Publicerad 25 juni 2005 18.38
Uppdaterad 25 juni 2005 18.38

Kultur & Nöjen
Bloggar
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu