Amerikanska mediejättar stöttar svensk författare

I Fredrik Coltings bok "60 years later" väcker den amerikanska författaren J D Salinger sin klassiska romanfigur, Holden Caulfield, till liv, snart 60 år efter att han för första gången gjorde entré på den litterära arenan som huvudperson i den numera klassiska boken "Räddaren i nöden".

Men Salinger, som i Fredrik Coltings roman mest av allt vill ha ihjäl sin legendariska skapelse, upptäcker i stället att denne börjat leva sitt eget liv. Författaren har tappat kontrollen.

Nu har samma förlust drabbat Fredrik Colting själv.

Den verklige J D Salinger, nu 90 år gammal, tyckte inte alls om Fredrik Coltings grepp och stämde svensken för att ha kränkt upphovsrätten. Sedan den 1 juli är boken genom ett federalt domstolsbeslut förbjuden i USA.

Domen har överklagats, och medan Fredrik Colting själv sitter hemma i Borås och mest undertecknar ett och annat papper, arbetar uppemot tio advokater på det som nu har blivit ett prestigefall borta i USA.
– Det har fått ett eget liv, jag har ingen riktigt kontroll över det, säger Fredrik Colting.

Nu har fyra amerikanska mediedrakar, med New York Times i spetsen, gått samman och lagt sig i fallet.

I en så kallad amicus brief, riktad till U.S. Courts of Appeals, den domstolsinstans som behandlar överklagandet, skriver företagens jurister att beslutet att förbjuda Coltings roman "trotsar sunt förnuft". "Det enda som har kommit till skada tycks vara en skygg författares stolthet", skriver de och ägnar sedan ett fyrtiotal sidor åt att argumentera för hur beslutet strider mot den amerikanska konstitutionen.
– De har fått ta del av boken, och deras [medieföretagens] verksamhet bygger på att man ska kunna skriva vad man vill. Det är väl inget i världen som går under om inte min bok kommer ut. Men nästa gång något förbjuds kan det vara allvarligare. Det är väl därför de går in, säger Fredrik Colting.

En liknande inlaga har också lämnats in av flera biblioteksorganisationer, däribland American Library Association, vilka anklagar domstolen för att ha begått flera allvarliga fel.

Enligt juridikprofessor Michael Bogdan i Lund är det ovanligt att parter som inte är direkt delaktiga i ett mål väljer att lägga sig på det här viset. Det sker i stort sett bara i fall som kan vara prejudicerande och där utomstående anser sig påverkas av utfallet.
– Domstolen behöver sedan inte beakta det om de inte vill, säger han, men tillägger att företag som New York Times och AP är stora aktörer.

Den 3 september ska domstolen kalla parterna samman för nya förhandlingar.
– Jag behöver inte vara där. Varje sida får en kvart och domaren ska vid det laget ha fått alla papper. Sedan vet jag inte hur länge de ska tänka på saken. Inom en vecka trodde min advokat att beslutet skulle komma, säger Fredrik Colting.

Hur har du råd att överklaga?
– Det är ju väldigt dyrt. Men vi har fått hjälp från organisationer och folk som bryr sig om det här. Om det tar slut efter 3 september stannar kostnaderna på någonstans mellan 6 och 7 miljoner kronor.

Fotnot: Amicus brief, eller amicus curiae, betyder "domstolens vän", och ger utomstående en möjlighet att yttra sig i mål de inte är direkt inblandade. Domstolen behöver dock inte ta hänsyn till handlingarna. Finns ingen motsvarighet i svensk rätt.