När kultursidorna började skriva om ”bromance” – en ordhybrid av ”brother”
och ”romance”, förslagsvis översatt till ”mans-romans” – kunde man få för
sig att berättelser om homosociala män är en ny genre. Icke så. Billy
Wilders ”I hetaste laget” brukar räknas som en av de första och den kom
redan 1959. TV8:s nya serie ”Mauro & Pluras kök” som började igår
är en av de senaste. I första avsnittet lagade de mat med Lena Philipsson
och Håkan Hellström som gäster. Mauro Scocco imiterade Persbrandt. Plura
drog fylleanekdoter. För att travestera Teletubbies: Mauro och Plura gillar
varann. Jättemycket.
Om det på papperet låter besvärande grabbigt är det i praktiken rätt mysigt:
Tänk ”Two Fat Ladies” möter ”Middag med Carl Bildt”, fast med
kulturvänster-inramning. Plura kan dessutom bevisligen mat – hans kokbok är
strålande, sprungen ur sann matkärlek. För att koppla till ett annat
aktuellt matprogram: i Mauros och Pluras kök lär ingen bre ironiska
Skogaholmsmackor.
Samtidigt är det avspända tonfallet bitvis en belastning, som biten där Håkan
Hellström och Plura ska förklara sin beundran för varann: ”Jag gillade ju
Håkan jättemycket!” ”Men det var ju större för mig att få träffa dig!”
”Mauro är också bra!” försöker Lena Philipsson. Det hjälper inte att Plura
senare meta-kommenterar det hela som ”lite löjligt”. Varför inte bara klippa
bort det?
Sista kvarten, när maten och klar och det ska snackas och hängas, svajade
också: här förflyttades fokus från maten till löst prat om – tja – hur
jobbigt det är att bli förföljd på krogen. Jag kan fatta att kända människor
som möts gärna fastnar i samtal om offentlighetens pris, men vill jag lyssna
på det? Njä. Då var klippen från Stockholms bästa mataffärer ett mycket
bättre hushållande med programtiden.
En genusreflektion till: under en portion av programmet lagade Plura mat med
bar överkropp. En typisk vällevande manskropp, byggd av smör och biff och
chardonnay. Kul? Jovars. Men: Kan man ens föreställa sig något liknande för
en kvinna? En avklädd kvinnokropp som en ”kul grej”?
Fundera på det: en medelåders kvinna som står och hackar lök i urtvättad bh
med bilringarna fullt exponerade? Tanken svindlar till innan den faller på
sin egen orimlighet.