Lassgård vill gärna åldras med Wallander

För närvarande har Lassgård en stor roll i danskan Suzanne Biers ”Efter bröllopet” som spelas in ett tiotal mil utanför Köpenhamn.

Julen 2003 sändes serien ”Mannen som log” på tv. Nu är det dags för långfilmen ”Steget efter” med biopremiär i dag. Sammanlagt har Rolf Lassgård tagit sig an rollen sju gånger och en åttonde, i ”Brandvägg”, befinner sig på planeringsstadiet. Det blir den sista och för första gången ska Wallander få ett kvinnligt regiöga på sig. Lisa Siwe heter regissören. Hon har ett par uppmärksammade kortfilmer bakom sig.

Den sista Wallanderromanen, Brandvägg, ska spelas in i slutet på hösten. Rolf Lassgård skulle inte ha något emot att göra ytterligare en film om den populäre Ystadskommissarien. Så där om tio år då både han och jag har hunnit bli 60. Foto: Ingemar D Kristiansen

– De här tidsintervallerna passar mig, säger Lassgård över en öl en kväll på det Köpenhamnshotell nära Peblingesø som är hans hem under inspelningen.

– Jag hinner få perspektiv både på Wallander, böckerna över huvudtaget och inte minst mig själv som skådespelare och människa.

Den första filmatiseringen ”Mördare utan ansikte” gjordes för tv 1994. Då var Rolf Lassgård 40 år. Nyligen fyllde han 50.

Han tackade nej till att spela Wallander i de 13 filmer, varav två för bio och resten för video/dvd, som sedan drygt ett år görs i snabb takt av bolaget Yellow Bird i Ystad på nyskrivet material av Henning Mankell. Erbjudandet gick i stället till Krister Henriksson.

– När jag fick frågan hade vi redan börjat planera ”Steget efter” med dansken Birger Larsen som regissör, fortsätter Rolf Lassgård. Jag tyckte mycket om att jobba med honom i tv-serien ”Den femte kvinnan” och ville fortsätta utveckla det arbetet. Dessutom frågade jag mig, om jag gör 13 Wallanderfilmer till på raken vad ska jag göra efter det?

Nej, att filma de befintliga böckerna passar Lassgård bättre men han skulle inte ha något emot att göra en Wallanderfilm om tio år, där dottern Linda också fanns med.

Eftersom han känner sin rollgestalt väl innebär det att han har stora möjligheter att påverka utformningen av Wallander på manusstadiet. När Lassgård läste manuskriptet till ”Den femte kvinnan” reagerade han direkt på första kapitlet. I det kom Wallander hem tillsammans med sin gamle far från en Italienresa och de båda gick på 40-årskalas hos poliskollegan Martinsson.

– Det trodde jag inte alls på. Wallanders pappa gillade aldrig sonens yrkesval och inte poliser överhuvudtaget. Allt var utmärkt skrivet men det är fullkomligt ologiskt att tänka sig de två på fest hos Martinsson om man känner karaktärerna.

Inledningen skrevs om.

Att den operaälskande Wallander i slutscenen på ”Mannen som log” lyssnar på Hep Stars får man ta som en skämtsam eftergift från Lassgårds sida. Nu skrattar han bara åt det.

Inför varje inspelning ber han regissören och manusskribenten att ge Wallander en riktig utmaning. I ”Steget efter” rör det kollegan Svedbergs hemlighet.

– Det temat är betydligt mer utvecklat i filmen jämfört med i boken.

I ”Efter bröllopet” arbetar Rolf Lassgård för fjärde gången med en dansk regissör. Första gången var i P O Enquist-filmatiseringen ”Magnetisörens femte vinter”, 1999, regisserad av Morten Henriksen, sedan två gånger med Birger Larsen och nu Suzanne Bier.

– Jag tycker danskarna visar större mod än svenska regissörer, speciellt när det gäller bildspråket. De är inte rädda för att experimentera och de vågar ta konsekvenserna. Dessutom finns det ett öppnare film- och diskussionsklimat i Danmark. Här vågar man säga ärligt vad man tycker om varandras arbete. Sådant sker sällan i Sverige.

För flera år sedan gjorde Rolf Lassgård tillsammans med Helena Bergström en liten informationsfilm som Suzanne Bier regisserade.

– Jag blev skitglad när jag fick det här erbjudandet. Särskilt efter att ha sett hennes film ”Bröder”.

Huvudrollen i ”Efter bröllopet”, även det en film om hemligheter, spelas av Mads Mikkelsen.

Lassgård lyser när den danska kollegan kommer på tal.

En annan stor roll görs av Mona Malm.

I mitten på juli ska inspelningen vara klar. Till hösten fortsätter teaterturnén med ”Elling” och därefter väntar ”Brandvägg”.

Någon ny teaterroll är ännu inte bestämd.

– Men det lutar nog åt att Folkteatern i Gävle ska spela i den nyrenoverade stora gasklockan. Då hoppas jag vara med och kunna arbeta med regissören Peter Oskarson och några andra av de gamla kamraterna från Skånska Teatern i Landskrona som följde med upp till Folkteatern.

En önskeroll lyckas jag pressa fram.

– Jo, jag skulle gärna vilja spela Shakespeares ”Kung Lear”. Jag gjorde Falstaff-rollen för några år sedan och det var fantastiskt spännande.

Rolf Lassgård och hans familj bor fortfarande i Gävle. Stockholm har aldrig lockat.

– Däremot har vi då och då pratat om att flytta tillbaka till Skåne men vi hinner vara rätt mycket i huset på Österlen.