Skunk i respirator

”Kulturmord är rätta ordet!”

”Fornminnesmärk Skunk!”

”Jag fattar inte hur man kan stänga ner Skunk när det har varit en så viktig del i så många personers liv.”

Skunk var en av de första svenska nätgemenskaperna. När ägaren Spray för två veckor sedan meddelade att de skulle släcka ner sajten utbröt en proteststorm. På Facebook.

Det var länge sedan Skunk var det givna valet av plats för att uttrycka sig. I onsdags skulle sladden dras ut för alltid.

Användarflykten inleddes redan under 00-talets första hälft. När nya mötesplatser växte fram gick sajten från att vara en bråkig skolgård för det sociala internets ungdom till en kyrkogård av övergivna användarkonton, full av tonårsminnen och tidig webb­estetik präglad av användarnas mer eller mindre bristfälliga kunskaper i programmeringsspråket html.

Den senaste tekniska uppdateringen gjordes för tio år sedan.

– Det fanns planer på att uppdatera Skunk ytterligare en gång, men så sprack it-bubblan, folk fick gå. Den tekniska kunskapen om Skunk försvann. Men det är fint att det fått vara det gamla skrälle det är, säger Metin Koçman som administrerade sajten under de sista glansdagarna mellan 2001 och 2003.

Skunk blev också en första möjlighet för unga författare att nå ut med sina texter i ett slags halvoffentlig gemenskap, innan bloggtrenden och billiga tryckmöjligheter uppstod.

Flera av dem har fortsatt publicera sig på Skunk långt in på 00-talet. Många av dem är idag utgivna av etablerade förlag.

Ida Säll är en av dessa författare. År 2008 debuterade hon med romanen ”Jenny Häggs mamma solar brösten i sovrummet”.

– Jag vet att Skunk påverkat mitt skrivande men har svårt att säga precis hur. Där skrev jag när jag inte skrev, innan jag skrev, säger hon.

Tillsammans med författaren Caroline Ringskog Ferrada-Noli ska hon nu sammanställa en antologi med dagbokstexter från Skunk som ska ges ut på Eitrem förlag. Ida Säll beskriver tonen i texterna som ”desperat, skrikig och ytterst särpräglad”.

– Skunk är rörigt, inte i närheten av användarvänligt. De flesta konton är övergivna, och ett tjugotal av de kvarvarande aktiva medlemmarna är sådana som brukar kallas internet-troll. Just ödsligheten och vetskapen om att de flesta dagböcker har två eller tre eller knappt en enda läsare gör någonting med skrivandet.

Även Elin Ruuth, som i våras hyllades för debuten ”Fara vill”, säger att hon som författare präglats av sin tid på Skunk.

– Skunk var bland det första som gav internet en mening för mig. Innan Skunk satt jag mest och försökte komma på saker att kolla upp på Altavista. Det var helt värdelöst. På Skunk pågick ett konstant högstadiedisko, man blev kär och gjorde slut och spionerade på sin storebrorsas kompis.

Under onsdagen såg det ut som om Skunk mött sitt öde som planerat. Men på kvällen var det plötsligt möjligt att återigen logga in på sajten.

En grupp entusiaster under namnet Skunkgruppen har sedan nedläggningsplanerna blev kända arbetat för att ta över sajten och driva den i egen regi. Och igår meddelade Spray att Skunk skulle få finnas kvar.

– Vi har kommit överens med Skunkgruppen. Och tillsammans med vår driftleverantör, Delta Management, kommer de att fortsätta driva Skunk vidare. Vi ger dem hela Skunk. De har fram till den sista augusti på sig att hitta en långsiktig lösning. Fram till dess fortsätter vi att driva sidan, säger Sprays vd Patrik Johansson.

Kan ni garantera användarnas integritet när en ny part tar över?

– Vi kommer bara lämna ifrån oss den information på kontona som redan är publik.

Enligt Skunkgruppen, som nu bildat en ideell förening, har Skunk, liksom Lunarstorm och andra svenska nätgemenskaper, både ett kultur- och mediehistoriskt värde.

– Det är inte bara tidiga texter från idag aktiva författare som skulle försvinna, utan hela bloggfenomenets barndom i Sverige, säger Malmöbon Emmanuel Nyberg, föreningens ordförande.

Hör inte Skunk till det förgångna ändå?

– Det är det det inte gör. För oss är det något som fortfarande finns, som fortfarande är. Det är en samlingsplats som är viktig för oss, säger Emmanuel Nyberg.