"Svensk lag skyddar inte Wikileaks källor"

Det svenska meddelarskyddet är ett av de starkaste i världen. Det skyddar personer som delar med sig av information till medier från att eftersökas av myndigheterna.

Detta har Wikileaks tagit fasta på. På sajten skriver man: "Sändningar online dirigeras via Sverige och Belgien, som har första klassens skyddslagar för journalisters källor. I Sverige erbjuder lagen inte enbart skydd från myndigheters efterforskningar i journalisters källor, den gör det också möjligt för källor som har avslöjats utan deras tillstånd att väcka åtal mot en otillförlitlig journalist som har brutit sitt tystnadslöfte."

Detta är helt riktigt och står i de båda svenska grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Därmed skulle det vara ett grundlagsbrott om Wikileaks avslöjade identiteten hos en läcka. Lika brottsligt skulle det vara för en svensk myndighet att försöka ta reda på vem läckan är.

Men på Justitiekanslern (JK), som agerar åklagare i fall där ett sådant brott begås, är man tveksam till Wikileaks påstående.

– Det är enligt min mening alltför enkelt att hävda att Wikileaks källor skulle vara skyddade under alla förhållanden här i Sverige, säger Håkan Rustand, byråchef och justitiekanslern Anna Skarheds ställföreträdande.

Anledningen till att Wikileaks löfte haltar är att sajten saknar utgivningsbevis. Att servern står i Sverige räcker inte för att Wikileaks ska omfattas av det svenska grundlagsskyddet.

– Och om grundlagen inte är tillämplig gäller istället vanliga ansvarsregler i brottsbalken vilket betyder att också en meddelare kan ställas till svars av vanlig åklagare, säger Håkan Rustand.

Men lagen är inte entydig. Svenskar som läcker om svenska förhållanden till utländska medier som saknar utgivningsbevis i Sverige kan omfattas av det svenska grundlagsskyddet, men det förutsätter att det är ett etablerat medieföretag som man lämnar uppgifterna till.

Omvänt kan utländska medborgare som läcker till svenska medier med utgivningsbevis räkna med att svenska myndigheter inte gör några efterforskningar i vem som är källan, ens om utländska myndigheter skulle begära det.

– Men frågan är vad Wikileaks är för något, säger Håkan Rustand, utan att vilja göra någon bedömning av sajtens status.

– Eftersom saken kan komma att anmälas till JK vill jag inte föregripa en prövning.

Anders R Olsson är författare och journalist med yttrandefrihetsfrågor som expertområde. Han gör samma bedömning som Håkan Rustand.

– En webbplats måste ha utgivningsbevis för att yttrandefrihetsgrundlagen ska gälla för den. Man kan inte hävda anonymitet i den meningen att staten inte får efterforska källan om man inte har det grundlagsskyddet, säger han och fortsätter:

– Men inte ens om mediet är grundlagsskyddat är förbudet att efterforska källor absolut. Handlar det om kvalificerat hemliga uppgifter sådant som är av verkligt stor betydelse för försvaret ska polis och åklagare försöka hitta läckan och väcka åtal.

Vad tycker du om att Wikileaks lovar att svensk lag skyddar deras källor?

– Jag kan tycka att det är konstigt att Wikileaks inte tycks ha klart för sig vad som gäller.

Wikileaks, eller dess talesperson Julian Assange, har inte kunnat nås för en kommentar. Förutom att åberopa svensk lag påstår Wikileaks att också belgisk lag skyddar deras källor.