För mycket 1800-tal och för många män

Text: Svante Pettersson
Publicerad 7 april 2006 23.30 Uppdaterad 7 april 2006 23.30

Kultur & Nöjen.
Den statliga orkesterutredningen menar att Sveriges orkestrar bara spelar gammal musik som till mer än 95 procent är komponerad av män. Men den svensk-danska festivalen Music Around får bra betyg i den statliga orkesterutredningen som lades fram på fredagen.

Generellt kritiseras orkestrarnas repertoar för att ha för mycket fokus på manliga tonsättare från 1800-talet. I utredningen sägs att orkestrarna har en ”stickprovsrelaterad relation till samtiden”.

–Ett mönster är att be om mer pengar för att kunna jobba med ny musik, fast det borde ingå i uppdraget, sade utredaren Astrid Assefa på presskonferensen där utredningen presenterades.


I södra Sverige och Danmark jobbar Musik i Syd tillsammans med danska radion med festivalen Music Around. I utredningen lyfts festivalen fram som ett bra exempel på hur man kan jobba med ny musik.


Festivalen är ett samarbete mellan stora och små orkestrar på båda sidor av Sundet. Under 2006 kommer samtliga Sjostakovitjs symfonier att uppföras i regionen.

–Det är roligt att man lyfter fram våra projekt. Vi gör ett oerhört jobb för att få ut ny musik så där har jag inte dåligt samvete, säger Martin Martinsson, vd för Musik i Syd, som tycker att utredningen är jätteviktig.


Fler samarbeten pågår över sundet. I projektet ”Tonsatt” är tre svenska tonsättare engagerade under tre år. Symfoniorke-strarna i Malmö och Helsingborg är inblandade liksom kammarorkestern Musica Vitae och andra kammarmusikensembler och körer i regionen.

Utredningen pekar också på problemet med tillväxt hos den unga publiken.

Det finns en stor barnverksamhet men väldigt lite görs för ungdomar.


Musikhögskolorna har stora problem att rekrytera elever till vissa instrumentgrupper.

–Det måste finnas förebilder för barn, säger Astrid Assefa. Det måste skapas en medvetenhet att fagott eller oboe är instrument att satsa på lika mycket som elbas eller synt.


Lennart Stenkvist, vd för Malmö symfoniorkester, säger att de gör mer för unga än Nallekonserterna för mindre barn.

–Fyra till fem veckor om året gör vi skolkonserter. Men det får väldigt lite uppmärksamhet i medierna.

Men samtidigt tycker Stenkvist att det kan vara olyckligt att det ibland sker ett automatiskt fokus på ungdomar.

–Ingen höjer på ögonbrynen för att pensionärer inte går på disco.

Utredningen tog 18 månader

I ett och ett halvt år har konstmusik- och orkesterlivet i Sverige granskats för att se om statens pengar används rätt. Man ville också undersöka möjligheterna att behålla landets orkesterverksamhet på den nivå den är i dag. Utredarna har besökt och fört samtal med 28 svenska orkestrar över hela landet – storband, blåsorkestrar, kammarorkestrar, operaorkestrar och symfoniorkestrar.

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "För mycket 1800-tal och för många män"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu