Svensk tjejrock samlad på skiva

Gunilla Karlow är rockarkivarie och har lett arbetet med plattan. Det var hon som kläckte idén.
- Jag har märkt att tjejer lätt kommer i skymundan, inte bara inom musiken utan inom alla konstformer. De försvinner på något sätt i historien, som ju ofta skrivs av män. Jag kände på mig att en killrocksamling närmade sig, och då kom jag med den här idén i stället. Ingen annan hade tänkt på det och det finns ingen liknande samling, så mitt förslag gick igenom, säger hon.

Gunilla Karlow minns att det runt 1966 startade några nya tjejband, bland andra Plommons och Nursery Rhymes i vilket hon själv var basist. Innan dess fanns det nästan bara killband.
- Urvalet från de första åren var inte så svårt att göra, det fanns inte drösvis med band att välja mellan precis. Jag valde ut dem som man hade hört talas om innan. Men mot slutet av perioden fanns det betydligt fler och då blev det besvärligare.
- Tyvärr, men tjejrockbandkvoten är redan fylld.

En kommentar som The Pusjkins fått höra men som man aldrig skulle vända på. Killrockbandkvoten skulle i så fall vara överfull för länge sedan.
- Jag skulle vilja att man slutade dela in musiker i kvinnliga och manliga, det borde vara självklart att blanda. Men det är fortfarande en konservativ inställning som råder, säger Gunilla Karlow.

"Från Plommons till Drain - svenska tjejrockband 1966 -1999" är inte något forskningsprojekt utan mer ett försök att sammanfatta och komplettera dagens skrala dokumentation över svenska tjejband.
- I en lärobok stod det "varför finns det inga tjejrockband?". Men det finns det ju! Och det är det vi vill visa med skivan. Det är viktigt med kvinnliga förebilder i en mansdominerad bransch.