Mat som religion

I mitten av 00-talet arbetade den 55-åriga läkaren Annika Dahlqvist med diabetespatienter på Njurunda vårdcentral, och led av övervikt, fibromyalgi och sömnproblem. Hennes dotter pluggade till läkare i Umeå och hade i ett kostexperiment gått ner i vikt genom att utesluta kolhydrater. Annika Dahlqvist bestämde sig för att testa.

– Det var en sensation, extrakilona och all smärta bara försvann. Jag började sprida läran till mina patienter och de kom tillbaka med samma upplevelse: vilket mirakel!

”Det är nästan otäckt, undrar ofta om jag blivit odödlig, känner mig så sedan jag började med LCHF i varje fall”, skriver ”Fredrik” i en av de hundratals bloggar som valt den feta vägen.

Reportageboken ”Matens pris” visar hur vi äter mer kött än någonsin, till följd av att det är onaturligt billigt och, framför allt, påstås vara nyckeln till att bli smal och lycklig, underförstått i den ordningen.

Var fjärde svensk har idag lagt om sin kost efter lågkolhydrattrenden.

– Maten, eller snarare hälsan, är vår tids Gud, säger Elisabeth Gerle, präst och professor i etik. Besattheten är en önskan om kontroll.

– I västvärlden finns en stark tradition av att kroppen ska späkas och sexualiteten tyglas som går tillbaka till den platonska traditionen som framhävde det andliga, intellektuella på kroppens bekostnad. Detta smög sig in i den tidiga kristendomen och präglade klostrens askes. Än idag signalerar den tränade kroppen andlig skärpa och kontroll. Vid reformationen predikade Luther att vi inte kan göra oss extra värdiga i Guds ögon med hjälp av bikt, gärningar eller ritualer och att förlåtelsen och det eviga livet är gratis. Men paradoxalt nog ger stor frihet ångest, och istället odlade vi disciplin och hård arbetsmoral. Tendensen lever kvar i det sekulära samhället: Vi står inte ut med att existera utan regler och skapar därför våra egna budord och begränsningar – som om vi därmed kunde hindra åldrandet, sjukdomen, döden.

Annika Dahlqvist startade en blogg och fick snabbt anhängare. Samtidigt kom journalisten Sten Sture Skaldemans bok ”Ät dig ner i vikt”, om hur han gått ner sextio kilo utan att varken motionera eller vara hungrig, och ”Fettskrämd” av Lars-Erik Litsfeldt, som blivit av med sin diabetesdia­gnos genom att äta fett.

Annika Dahlqvist tog kontakt med dem och skapade ett internt mejlnätverk, som gemensamt formulerade den nya matlärans namn: Low Carb High Fat, LCHF. I slutet av året blev hon anmäld till Socialstyrelsen för sina kontroversiella kostråd, vägrade släppa dem och tvingades lämna läkaryrket.

– Ibland har det varit ett högt pris, det tog till exempel väldigt hårt på mig att utses till Årets Förvillare år 2009, men när livet är tungt tänker jag på alla människor, framför allt barnen som undanhålls det naturliga fettet, och får ny kraft. Kolhydraterna har kritiserats förr men den stora skillnaden mot nu är internet: sanningen kan inte tystas. Se bara på den arabiska våren.

I en uppmärksammad krönika i Dagens Nyheter, ”När stärkelse blir synd”, satte Lena Andersson ihop ett kollage av extatiska LCHF-citat och fångade en ny fundamentalism.

– Budskapet är rakt, enkelt, kompromisslöst, men innebär framför allt ett slag om sanningsfrågan, där den ganska extrema LCHF-livsstilen oundvikligen följs av ett tvivel: tänk om vi har fel? Eftersom samhället inte är byggt för att äta på det sättet förstärks känslan att vara med i en motståndsrörelse, ett avantgarde som har sett ljuset, och retoriken trissas upp. Man börjar hylla mättat fett, villkorslöst och i vilka mängder som helst, säger Lena Andersson. 

Om LCHF är en religion finns kyrkorna på nätet, i de otaliga forumen där recept, syndabekännelser och helanden delas. Det förlorade paradiset förläggs i tiden före jordbrukssamhället och antikrist är forskaren Ancel Keys, som i mitten av 1900-talet spred den kolesterolskräck som fyllde västvärlden med lightprodukter och sju skivor bröd om dagen. I mytologin finns martyren Vilhjalmur Stefansson, som för över hundra år sedan levde med eskimåerna, åt fisk, kött och vatten, och aldrig mått bättre i hela sitt liv. Tillbaka i civilisationen blev han, likt Annika Dahlqvist, hånad av sin samtid.

– Men det kanske starkaste religiösa draget är att läran är större än anhängarna. När jag kritiserade LCHF bemötte vissa mig ödmjukt: dieten är sann och ofelbar medan vi, människorna, misslyckas och är svaga i anden, säger Lena Andersson, som själv provat kosten.

– Jag intresserar mig för stora idésystem, sådant som sedan genomsyrar allt man tänker och gör. Matstriderna är en bra metafor för religiösa och politiska totalitära idéer, med absoluta föreställningar om synd och rätt, ont och gott, och uppoffringen framställs som befriande. Jag har testat det mesta i dietväg. Vad som lockar med LCHF är den radikala förändringen, det stora svaret, projektet, att man slipper det ungefärliga, det ständiga självförhandlandet. Det finns ett moment av frälsningskänsla i att få kasta allt gammalt överbord.

Idag har rörelsen på många sätt fått upprättelse. År 2008 slog Socialstyrelsen fast att dieten inte stred mot ”vetenskap och beprövad erfarenhet”. Ett sextiotal LCHF-titlar tar plats i svenska bokaffärer, och i vår kommer uppåt tjugo till.

Annika Dahlqvist har precis fått jobb på en annan vårdcentral.

– Nej, det finns ingen revanschkänsla och jag är bara glad över att allt fler människor blir friska. Viktigast av allt är att LCHF segrar över lögnen.