Tanklöst om hjärnan

Göteborgs-Posten berättade i går att läkaren Annica Dahlström lämnar Hjärnfondens styrelse. Anledningen är starka synpunkter på hennes lämplighet som har inkommit efter att en flera år gammal intervju med Dahlström fått spridning i sociala medier. Annica Dahlströms grundläggande tes är att pappor av biologiska skäl är så olämpliga att ta hand om småbarn att vilken kvinna som helst är lämpligare.

Boken ”Könet sitter i hjärnan” som hon skrev är fladdrig och slarvig och kännetecknas av halsbrytande tolkningar av vetenskapliga resultat. Jag ­recenserade den på denna sida 20.1 2007.

Dahlström hävdar nu i GP – oemotsagd! – att det finns gott om vetenskapliga bevis som stöder henne. Det hade varit fint om GP i samma text hade åtminstone antytt något om motsatsen. Dahlström representerar ju, milt uttryckt, inte någon majoritet i forskarsamhället, och jag tycker att Gillbergstriden har lärt oss hur vanskligt det är att ställa forskare mot varann som om de var automatiskt jämbördiga. Jämför gärna med klimatforskningen, eller evolutionsbiologin. Ja, det finns meningsskiljaktigheter. Men vem är det som är skiljaktig? På vilka grunder?

Andreas Ekström