Klart med nytt filmavtal

Sverige får efter segdragna förhandlingar ett nytt filmavtal. Sent på eftermiddagen mottog kulturdepartementet de sista signaturerna och kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth konstaterar att parterna enats. Enligt ministern ökar pengarna i avtalet med 30 miljoner kronor om året, som främst ska satsas på dramaserier och barn- och ungdomsfilm.

– Det är mer pengar än tidigare. Det är ett bättre avtal än det vi hade. Det innebär att fler parter har gått in och är engagerade, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

Det nya avtalet ska undertecknas slutgiltigt under hösten. Det gäller för åren 2013-2015 och innebär att den gamla modellen där branschen och staten tillsammans finansierar filmproduktionen bevaras.

– Vi har under en längre tid lyft fram behovet av en modernisering av filmpolitiken och en förstärkning av producenternas ställning. Nu har vi fått det och kan fortsätta producera bra svensk film, säger Film- och tv-producenternas ordförande Björn Rosengren.

En avgörande förändring är att det nya avtalet blir fönsterneutralt. Det betyder att filmer kan beviljas stöd även om de inte premiärvisas på biografer. Sannolikt kommer tv-kanaler och digitala distributörer kunna visa nya långfilmer snabbare än i dag.

Biografägarna är en av de tunga aktörer som inte velat släppa den gamla modellen. Thomas Runfors är informationschef på SF Bio. Trots förändringen är han nöjd med det nya avtalet.

– Om vi inte var det hade vi inte skrivit på. Biograffönstret drar fortfarande in mest pengar till svensk film och är viktigast för Filmsverige, säger han.

Tomas Eskilsson är vd på Film i väst och representerar ett nätverk av regionala filmorganisationer. Han är också nöjd med avtalet, men varnar för att det i längden är otillräckligt:

– I förlängningen behövs en mer offensiv statlig filmpolitik. Detta är ett treårigt avtal och redan om något år måste vi börja diskutera det igen. Sverige är helt ensamt om den här modellen och vi ligger långt efter i finansieringen på filmens område om man jämför med hur det ser ut i Europa.

Regeringens målsättning var ursprungligen att bredda filmavtalet. Genom att inkludera nya aktörer som bredbandsbolag, dvd-branschen och digitala filmdistributörer skulle mer pengar komma in tills svensk film, men den ambitionen gick i stöpet. Lena Adelsohn Liljeroth ser det inte som något misslyckande.

– De ställde krav som inte var rimliga. Vi är glada över ju fler parter som är med, och nu är fler med, som regionerna och Kanal 5, säger hon.