Musikal: Cats
Av: Andrew Lloyd Webber efter T S Eliot.
Nöjesteatern, Malmö.
Premiär 28.9
Om man betänker en privatteaters ständigt lika riskabla ekonomiska omständigheter är det en väldig ensemble, 20–30 individer, som sveper över scenen.
De formar en föreställning med tyngdpunkt på koreografi, fysiska uttryck och mimisk inlevelse i den ”nattliga, kattliga, evigt ofattliga” existensen (Britt G Hallqvist).
Siân Playsteds showiga danser är lagom krumeluriga, och Marianne Lunderquists animaliska kostymfantasi betryggande.

Nöjesteaterns inte allt för stora scen har belamrats med en förvirrande bakgårdsscenografi i många nivåer, vilket underlättar för katterna att briljera med sina viga skutt. Lägg till detta regissören Niklas Johanssons ordnande grepp och Björn Claesons säkra handhavande av den ofta svårbemästrade musiken, där gnolvänliga slagnummer bara är en ringa del av helheten.
Till och med sångtexterna står på hög nivå, och de hörs! Resultatet blir en ögon- och öronbedövande show, som gör den rätt exklusiva musikalen till en bred och slagkraftig folkfest.
Jo, ”Cats” är verkligen ett ovanligt stycke – mest en rapsodi, där en genomgående intrig ersatts av löst hopfogade scener med skiftande profiler i fokus. Hela klanen av knepiga katter är högst mänsklig, behagligt eller obehagligt mänsklig – men morrhåren och svansarna gör katterna till något förmer än människorna. Mask- och perukansvariga (Anita Agerlo och Monica Hägerström) har haft bråda dagar.
Varje föreställning av ”Cats” blir med nödvändighet en kollektiv prestation med en mix av artister. Här samsas populära evergreens som den festliga Beatrice Järås och Stig Grybe, den fundersamma gamla teaterkatten som lever på sina minnen. Här har vi Nina Pressing i full blom som galakatten Grizabella, med uppgift att sjunga musikalens stora hit sen snart 30 år tillbaka, ”Memory”, kanske mer påtagligt och utåtvänt än eftersinnande.

Och här knoppas en ensemble av lovande unga musikalartister, somliga dock redan stadgade och högkompetenta: Magnus Borén som auktoriteten Munkustrap, David Sigfridssons flashige Rum Tum Tugger, den lurvige Profetikus, Johan Hallsten och den rullande akrobaten Jonas Åhnberg, för att ta några exempel.
Andra i gruppen befinner sig under utveckling och får odla sina talanger i plantskolan Lunds dans- och musikalgymnasium. Vid premiären gav de, en för alla och alla för en, det så kallade järnet. Och järnet blev till guld.
”Cats” har haft en hektisk 26-årig tillvaro på världens musikalscener. Stycket har setts av 50 miljoner och tycks ha nio liv.
Övers: Ingela ”Pling” Forsman.
Koreografi: Siân Playsted.
Regi: Niklas Johansson.
Scenografi: Marianne och Peter Dillberg.
Kostym: Marianne Lunderquist.
Ljus: Palle Palmé.
Arr och kapellmästare: Björn Claeson.
Medverkande: Stig Grybe, Magnus Borén, Nina Pressing, David Sigfridsson,
Johan Hallsten, Jonas Åhnberg, Mattias Ahlberg, Beatrice Järås m fl.
% är glada
% är likgiltiga