Den digitala musikförsäljningen har stagnerat i Sverige. Under 2005 och 2006 ökade antalet musikköpare kraftigt, men som Sydsvenskan avslöjade i höstas har antalet personer som köper nedladdad musik faktiskt minskat det senaste året.
Enligt siffror från analysföretaget Mediavision betalar endast ca 420000 svenskar för musik på nätet, medan antalet personer som fildelar musik är 1,4 miljoner.
Enligt forskaren Maria Styvén, som i tisdags disputerade vid Luleå tekniska universitet, finns det dock möjlighet för branschen att öka antalet kunder.
Men för att vinna konsumenterna krävs framför allt två stora förändringar i branschen: att kopieringsskydden tas bort och att priserna sänks.
– Kopieringsskydden är verkligen ett stort problem för konsumenter. De sänker verkligen värdet på det man får, säger Maria Styvén.
– När du köper en låt tänker du att du har betalat för den och tycker att du ska kunna göra vad du vill med den för eget bruk – och så kan du inte det. Du kan bara föra över den ett visst antal gånger och du kan bara bränna den ett visst antal gånger. Licenser som du ska ladda ner kan krångla. Det är också ett problem att en del filformat inte går att spela på vissa spelare. Och det kan vara problem om du ska byta dator, fortsätter hon.
Många mindre skivbolag har börjat erbjuda musik utan kopieringsskydd, men än så länge har de flesta stora skivbolagen inte hoppat på tåget.
Det andra stora problemet för konsumenter är priset på musiken, som idag oftast är runt en tia per låt.
– Prisnivån nu är för hög. Man jämför ofta med fysiska produkter. Ibland får du till och med en cd billigare än samma musik i digitalt format. Det är problematiskt, säger Maria Styvén.
– Folk förväntar sig att det ska vara betydligt billigare än en fysisk produkt eftersom det inte finns kostnader för själva produktionen eller distributionen av cd-skivan. Priset ska på något sätt reflektera de besparingar som görs.
I genomsnitt fem–sex kronor tycker de svarande är ett rimligt pris för en låt. Nya låtar kan man tänka sig att betala drygt sex kronor för, medan man vill ha äldre billigare. För okända artister är konsumenterna beredda att betala ännu lite mindre.
Men det är inte särskilt enkelt för musiktjänsterna att få ner priserna. Skivbolagen tar enligt uppgifter ungefär hälften av de tio kronorna i grossistpris, och musiktjänsterna har små marginaler när andra mellanhänder som banker, teknikleverantörer och bredbandsleverantörer har fått sitt.
Maria Styvéns avhandling visar också att de personer som fildelar är mer benägna att även köpa musik över nätet än de som inte fildelar. Det är dock inte särskilt underligt eftersom fildelarna generellt sett är mer musikintresserade och datorkunniga. Dessutom minskar benägenheten att vilja betala för nedladdad musik ju mer man fildelar.
De personer som har frågats ut är mellan 16 och 60 år och generellt sett mer internetvana än genomsnittssvensken. 2282 fick frågorna, och 870 svarade.
% är glada
% är likgiltiga