Fler kritiska röster har höjts mot Mana

Fem ledamöter menar att Mana har en nedvärderande syn på kvinnor och att det ofta finns antisemitiska och antidemokratiska toner i tidningens texter.

Som Sydsvenskan redan berättat har en ledamot i Kulturrådets referensgrupp för stöd till kulturtidskrifter reserverat sig mot gruppens beslut att föreslå bidrag till tidskriften Mana. Skälet var att tidskriften ”glider mellan Israelkritik och antisemitism”.

Nu visar det sig att Kulturrådet har haft ögonen på Mana under en längre tid.

I ett protokoll från förra styrelsens möte i december 2007, reserverar sig fem ledamöter mot referensgruppens förslag att ge Mana bidrag. Det är Sture Carlsson, Ljiljana Dufgran, Karin Helander, Lars Hjertén och Thomas Millroth som inte vill gå med på förslaget med motiveringen att tidskriften har en ”nedvärderande syn på kvinnor”, en ”onyanserad politisk analys och debatt” och en ”ofta bristande faktakunskap som leder till en förvrängd tolkning av verkligheten”. Man skriver också att tidskriftens texter ofta har toner och undertoner som är ”antidemokratiska, antisemitiska och intoleranta, på gränsen till rasistiska”.

– Det håller ju inte. Mana är en antirasistisk och feministisk tidskrift där majoriteten av redaktionsmedlemmarna är kvinnor. Att tidskriften skulle ha en nedvärderande syn på kvinnor kan jag inte förstå hur det går ihop, säger Manas chefredaktör Babak Rahimi.

Thomas Millroth sitter inte längre i Kulturrådets styrelse, men har tillsammans med den förra styrelsen läst igenom gamla nummer av Mana. Granskningen initierades av Ljiljana Dufgran.

– Vi gick igenom en hel bunt med Manatidningar och Israelkritiken var det ingen som hade något emot. Jag har läst ett stort antal nummer och det handlar om en jargong de har. Det är många vändningar som inte är Israelkritik utan något slags etniskt ställningstagande, araber mot judar, säger han.

Han är tydlig med att han är emot all sorts rasism och även själv är djupt kritisk till staten Israels agerande både mot palestinier och mot deras arabiska grannländer.

– Man kan inte anklaga oss för antisemitism bara för att vi är pro-palestinier. Jag kan inte förstå att hur vi ställer oss i Palestinafrågan har att göra med antisemitism, säger Babak Rahimi.

Ordvalet i styrelseprotokollet kommer från Ljiljana Dufgran.

– Hon väckte frågan och hon har väckt frågan förut. Vi var kritiska mot Mana redan då, säger Thomas Millroth.

Vid det tidigare tillfället ombads referensgruppen ta upp kritiken med Mana. När sedan Dilsa Demirbag-Sten, som sitter med i Kulturrådets referensgrupp för stöd till kulturtidskrifter, nyligen reserverade sig mot gruppens beslut att föreslå stöd till Mana, blev frågan aktuell igen.

Babak Rahimi känner inte till att Kulturrådet länge har varit kritiskt till Mana. Inte heller har han blivit kontaktad av referensgruppen.

Thomas Millroth tycker att Babak Rahimi gör det för lätt för sig när han säger att antisemitism är ett brott som ska avgöras i domstol.

– Folk har naturligtvis rätt att uttrycka vad de vill. Men det finns en jargong man kan ha, som jag tycker är tveksam. Sen kan jag tycka att Mana på många sätt är en mycket viktig tidskrift, säger Thomas Millroth.

Ljiljana Dufgran vill inte kommentera formuleringen i styrelseprotokollet innan frågan om bidrag till Mana är avgjord.