Debatt gav Mana fler läsare – och fler hot

Idag beslutar Kulturrådets styrelse om Malmötidskriften Mana ska få stöd eller inte. Den 12 januari berättade Sydsvenskan att Kulturrådet väntat med att besluta om tidskriften skulle få stöd, efter att en medlem i rådets referensgrupp hävdat att Mana ”glider mellan Israelkritik och antisemitism”. Efter det har diskussionens vågor gått höga på landets kultursidor. När mediernas strålkastare har riktats mot den lilla Malmötidskriften har läsarna strömmat till. En vanlig vecka brukar de få 5–6 nya prenumeranter – förra veckan fick de 40. Och besöken på hemsidan har ökat med mer än 100 procent.

– Vi har fått väldigt många nya prenumeranter. Om man tittar på statistiken på hemsidan så har det mer än flerdubblats där, säger ansvarige utgivaren Babak Rahimi.

Flera tidskrifter, till exempel Tromb och Ordfront magasin, har uttalat sitt stöd för Mana. Även flera organisationer, både judiska och palestinska, står på tidskriftens sida.

Babak Rahimi är glad för den diskussion som har uppkommit kring själva principfrågan.

– Många har gjort det som vi hade hoppats, nämligen att titta på det principiella i det här och uttalat sig i den frågan – huruvida Kulturrådet ska göra en politisk granskning av innehåll vid beslut, både för Mana och för andra tidskrifter, säger Babak Rahimi.

Redaktionen har också fått höra från sina fiender.

– Vi har fått rasisterna på oss. De har sett det här som en anledning att misskreditera en antirasistisk rörelse, säger Rahimi.

Manas redaktion är van vid ett visst mått av påhälsningar från människor med rasistiska åsikter, men antalet mejl, brev och telefonsamtal har ökat markant den senaste tiden. Även i bloggar och nätkommentarer till de artiklar som medierna har publicerat har Rahimi hittat rasistiska uttalanden.

Samtidigt som landets kulturskribenter har stött och blött frågan om Kulturrådets befogenheter och roll, har en diskussion pågått på Manas redaktion.

– Debatten har påverkat. Det har gett oss en anledning att se sakerna i ett längre perspektiv, säger Rahimi.

Framför allt har han funderat över Manas rubriksättning.

– Sättet vi har velat väcka intresse för läsning på har kommit väldigt mycket från magen. Några år senare kan det kännas att det inte appellerar rätt. Det får förbättras helt enkelt. Den delen ser jag som en av de saker som den interna diskussionen kommer att mynna ut i. Några år senare kan det kännas att det här är väldigt tendentiöst, säger Rahimi.

Hur har den här tiden varit för er på redaktionen?

– Det är ingen rolig situation för en antirasist att bli anklagad för att vara rasist. De anklagelserna har skapat ett vemod. Det får vi bearbeta sen. Folk i redaktionen är peppade för fortsatt arbete och tycker att det här visar mer än någonsin att vi behövs, säger han.

Manas redaktion har diskuterat hur de ska agera om Kulturrådet beslutar om en sänkning eller ett helt indraget stöd, men inte kommit fram till några konkreta planer. Babak Rahimi själv är osäker på vilken roll han vill spela i framtidens Mana.

– Personligen funderar jag på om jag ska dra mig tillbaka och låta någon annan ta över. Kanske är det bättre för Manas överlevnad. Det verkar som om folk inte glömmer de historier som var för fyra år sedan. Ska det belasta mina medarbetare idag så är det kanske bättre om jag träder tillbaka till förmån för de yngre, säger han.