Artiklar som berör detta
Redo att bli "kända från tv"
En högstadieklass på Johannesskolan i Malmö har problem. Ett tv-bolag skickar dit ett gäng prisbelönta ”superlärare”. På en termin ska den krisdrabbade klassen förvandlas från en av landets sämsta till en av de bästa.
Ett ”Extreme Home Makeover” i skolmiljö alltså. En klass blir utvald och frälst.
De andra? De förblir de andra.
Det är väl själva grundtanken som provocerar, att det skulle finnas något slags ”superlärare”, att en elevs framgång avgörs av den enskilde lärarens kompetens och att allt det andra - resurser, organisation, pedagogik, läroplan, handledning - inte spelar någon roll. Och inte heller elevens förutsättningar, det i hemmet bestämda: klass, ekonomi, utbildningsnivå.
Provocerar gör också det faktum att klass 9A inte alls är sämst förutom i SVT:s presentation av serien. Arton av tjugo elever var i själva verket godkända, berättade en av dem, Johan Malmlöf, när Doc Lounge förhandsvisade första timmen av serien i måndags.
Det är ett ovärdigt sätt att slira med sanningen som SVT med rätta blir kritiserade för nu.
Fast bortsett från det är det svårt att inte tycka om ”Klass 9A”. Dels för att det är en ambitiös och nyskapande satsning på en aktuell och brännande fråga. Dels för att det är omöjligt att inte älska eleverna. Vilket kanske är den viktigaste poängen. Om det här är en ”problemskola” så känns den demoniska bild av skolmiljön som medier och politiker målat upp plötsligt rätt fånig.
Nej, några ”superlärare” finns nog inte. Både problem och lösningar är mer komplexa än så. Men för att veta vad som måste göras kan det vara bra att veta hur det faktiskt ser ut. Det är hur som helst mer nyttigt än den senare tidens allt mer vulgariserade skoldebatt som aldrig tycks komma längre än till flummeri kontra hårdare tag.
PATRIK SVENSSON
medarbetare på kulturredaktionen
% är glada
% är likgiltiga