Inga lätta svar

När jag i Sydsvenskan den 6 maj (länk till höger) funderade över hur man skulle ställa sig till klimatkrisen landade jag i slutsatsen att om man skulle producera etanol borde det ske i Brasilien med sockerrör som råvara.

Och om man ville ändra sin livsstil kunde man börja med att äta kött från frigående djur hellre än från djurfabriker, bättre för miljön.

Men jag fick genast mothugg av EU-parlamentarikern Jens Holm som satte mig på spåret till Kristina Mohlins uppsats vid Chalmers, ”Taxation of Animal Food in the EU”. Hon värderar kött efter hur mycket växthusgaser som produceras, och då visar det sig att utsläpp från oxe och ko ger tre till fem gånger så mycket växthuseffekt som gris och broiler, mätt per kilo kött.

Än större är skillnaden om vi jämför kött med säd och grönsaker, de vegetabiliska alternativen för bara med sig en bråkdel av de växthusgaser som kött, gris, kyckling, mejeriprodukter och ägg förorsakar. Att sluta äta kött och bli vegetarian sparar runt 80 procent av utsläppen av växthusgaser.

Inte heller min slutsats om brasiliansk etanol håller, påpekar Brasilienkännaren och författaren Lennart Kjörling, vilket blir särskilt allvarligt nu när vi, som EU bestämt, blandar in 5,75 procent etanol i bensinen fram till år 2010, och troligen 10 procent till år 2020. Men om man tar åkermark och odlar biobränsle kommer priset på mat att stiga än mer än det redan gjort: världsmarknadspriset på säd och vegetabiliska fetter har fördubblats sedan 2007, mejeriprodukter har stigit med 50 procent, socker med lika mycket. Följden blir att fattiga människor straffas två gånger om biobränslet odlas i Syd: deras jord används till en industrigröda och inte till mat, samtidigt som föda blir allt dyrare.

Inte heller är sockerrör en god lösning för de som jobbar på plantagerna, de tvingas ofta slava under vidriga förhållanden. En undersökning från människorättsorganisationen FIAN av villkoren för sockerrörsarbetare i tre olika regioner i Brasilien belägger brott mot mänskliga rättigheter, mord, vräkningar samtidigt som lönerna ligger på svältnivå. Dessutom tvingas såväl ursprungsbefolkning som tidigare brukare bort från sina jordar när plantageindustrin tar över och kör biobränsle i stor skala.

Ytterligare ett argument således för att vi bör ändra vår livsstil, snarare än att flytta över vår miljöbelastning till fattiga länder och människor. Det är helt enkelt smartare att minska våra utsläpp av växthusgaser genom att lägga skatt på kött än genom att ersätta bensin med biobränsle, vi slipper den kamp om mark som jakten på biobränslen driver fram och de prisstegringar på mat som följer därav. Förutom att det är rimligare att lägga anpassningsbördan på oss själva, då det är vår livsstil som skapat klimatkrisen.

Etanol verkar alltså vara fel svar på frågan om vad vi ska göra åt klimatet, ändrad diet är ett mycket bättre första steg.

För det är bara ett första litet myrsteg vi talar om, den minskning av växthusgaserna som EU:s beslut om etanolinblandning ger är bara en (1) procent av EU:s årliga bidrag till växthuseffekten. Återstår alltså 99 procent att fundera över.

KENNETH HERMELE

ekonom och lärare vid Växjö och Lunds universitet