Dorfman sätter ord på vår tids tragedi

Författaren Ariel Dorfman är i Malmö inför världspremiären av ”Death and the Maiden”. Operan bygger på hans pjäs med samma namn och han har själv skrivit librettot till Jonas Forssells musik.

– Jag gillar utmaningar. Jag har bestämt mig för att jag ska hinna med alla tänkbara genrer innan jag dör. Jag har redan arbetat med poesi, essäer, romaner och pjäser. Och med film och tv. Men aldrig opera. Förrän nu.

Idén kom ursprungligen från regissören Åsa Melldahl som inspirerade Jonas Forssell, huskompositör på Malmö Opera, att ta kontakt med Ariel Dorfman.

– Jag har fått flera erbjudanden förut att skriva libretto till ”Death and the Maiden” men alltid tackat nej. Men när Jonas Forssell frågade lyssnade jag på hans musik och gillade den omedelbart. Och jag märkte att han hade samma tankar som jag, förklarar Ariel Dorfman.

– Och Jonas kom inte bara med sin talang utan han kunde också erbjuda den här fina operan och dess resurser, bland annat en kör med fyrtio sångare.

”Death and the Maiden” handlar om Paulina Salas som lever ett tryggt liv. Men hon plågas av minnen från en tid då hennes land styrdes av en militärjunta och hon, till tonerna av Schuberts stråkkvartett ”Der Tod und das Mädchen”, torterades av en man vars ansikte hon aldrig såg. Så en dag knackar det förflutna på hennes dörr.

I grunden ligger militärkuppen i Chile 1973. Ariel Dorfman arbetade i Salvador Allendes regering och tvingades fly ur landet när Pinochet tog över.

– Bakgrunden är sann. Folk försvann i Chile, andra överlevde. Men det här är inte en historia om Chile, dramatiska händelser sker hela tiden runt om i världen, överallt måste människor som har lidit leva jämsides med sina torterare, säger han.

– Det handlar om minnen, sex, skuld, svek. Och det är histo­rien om en kvinnas väg mot själv­insikt. Hon måste bestämma sig för om hon ska bli som sin torterare eller om hon ska vara annorlunda. Det är något som hon, och publiken, måste gå igenom. Och när det är klart måste de fråga sig om förlåtelse är möjlig, om hämnd är svaret. Så det handlar om vår tids tragedi.

Ariel Dorfman föddes i Argentina 1942, växte upp i USA och bosatte sig i Chile 1954. Hans mamma var pianist och musiken spelade en central roll i familjen. För Ariel Dorfman blev pjäserna och böckerna ett uttryckssätt men tankarna på att skriva för operan har funnits där länge.

– Det här har varit en utmaning och det är ju bra, annars hade det bara varit tråkigt. Här är jag i musikens tjänst och jag måste ge mig in i en värld full av rytm och vers. Jag måste koncentrera texten och ta bort allt som inte är absolut nödvändigt samtidigt som historien ska vara kraftfull och känslomässig, förklarar Ariel Dorfman.

Till världspremiären i Malmö i morgon kommer operafolk från andra länder för att se och lyssna och både Ariel Dorfman och tonsättaren Jonas Forssell hoppas förstås att ”Death and the Maiden” ska få en internationell lansering.

– Operan har bra musik, den spelas på engelska och den är anpassningsbar. Jag skulle bli förvånadom den inte blev spelad i andra länder, säger Ariel Dorfman.

Han säger att han vill beröra folk, han hoppas att publiken tar berättelsen med sig hem och diskuterar den. Och han vill att de ska gå hem med en känsla av ”pity and terror”, medömkan och fasa, säger han.

– Fasa för vad som kan hända och medömkan för den värld där det händer.