Le Clézio beskrivs i Svenska Akademiens motivering som ”uppbrottets, det poetiska äventyret och den sinnliga extasens författare, utforskare av en mänsklighet utanför och nedanför den härskande civilisationen”.
Jean-Marie Gustave Le Clézio är född 1940 i Nice, Frankrike. Romanförfattaren Jean-Marie Gustave Le Clézio väckte stor uppmärksamhet med sin debutroman Le procès-verbal, på svenska Rapport om Adam, som kom 1963.
Boken inledde en svit av krisskildringar som bland annat innefattar novellsamlingarna Febern och Syndafloden (1966 respektive 1968). I dem pekar han ut ”förvirringen och rädslan i de stora västerländska städerna”, skriver akademien.
Bland hans övriga verk märks bland andra romanerna Terra amata, Flykternas bok samt Kriget. Men det slutgiltiga genombrottet kom 1980 med romanen Öken, för vilken Le Clézio prisbelönades av den Franska akademien
Öken ”innehåller storslagna bilder av en förlorad kultur i den nordafrikanska öknen, som kontrasterar mot en skildring av Europa sett med de oönskade invandrarnas ögon”, skriver Svenska akademien.
Så sent som förra året kom Le Clézio ut med Ballaciner, en djupt personlig essä om filmkonstens historia och filmens betydelse i författarens eget liv. Hans senaste verk, Ritournelle de la faim, har kommit i dagarna.
Le Clézio har också skrivit flera barn- och ungdomsböcker, bland dem Lullaby (1980) och Balaabilou (1985).
Jean-Marie Gustave Le Clézio flyttade som barn till Nigeria och återvände först i tioårsåldern till Frankrike. Han växte upp med två språk, franska och engelska.
Han studerade engelska i Bristol och i London och doktorerade senare på ett arbete om Mexikos tidiga historia vid universitetet i Perpignan.
Han har undervisat vid universitet i bland annat Bangkok, Mexiko City, Boston, Austin och Albuquerque.
Le Clézio har givit ut ett 40-tal verk på franska, av dem finns omkring 15 översatta till svenska.
Enligt akademiens sammanfattning har Le Clézios år i Mexiko och Centralamerika i början av 1970-talet haft en avgörande betydelse för författarskapet. Han sökte sig bort från de stora städerna för att finna en ny andlig verklighet i kontakten med indianerna.
Tyngdpunkten i hans författarskap har, enligt akademien, allt mer förskjutits i riktning mot utforskandet av barndomens värld och den egna släktens historia.
Sedan 1990 bor Le Clézio och hans hustru omväxlande i Albuquerque i USA, ön Mauritius samt Nice, Frankrike.
Tidigare i år belönades Le Clézio med Stig Dagerman-priset. Och han kommer därför till Sverige och Älvkarleby redan den 25 oktober då Dagermanpriset delas ut, säger han i en intervju i Sveriges Radios Kulturnytt.
Han bekräftar även att han kommer till Stockholm och Nobelprisutdelningen i december.
Även en tidigare pristagare, Elfriede Jelinek, belönades under samma år, 2004, med de båda priserna.
Le Procès-verbal (Rapport om Adam) är namnet på Le Clézios debutroman som
väckte stor uppmärksamhet när den kom ut på originalspråket 1963 och på
svenska 1964.
Det stora genombrottet kom 1980 med Désert (Öken) som kom ut på svenska 1984.
Boken prisades av franska akademien.
Till Le Clézios senaste verk hör essän Ballaciner som gavs ut på franska förra
året och Ritournelle de la faim som utkom nyligen.
Bland senare titlar som översatts till svenska finns Allt är vind som kom år
2007 (originaltitel är Révolutions) och Afrikanen år 2005 (L'Africain på
franska). Båda gavs ut på Elisabeth Grate Bokförlag. Sammanlagt finns 15
verk översatta till svenska.
Andra kända verk av författaren:
La fièvre – 1965 (Febern – 1966)
Le déluge – 1966 (Syndafloden – 1968)
Terra amata – 1967 (Terra amata – 1967)
Le livre des fuites: roman d'aventures – 1969 (Flyktingarnas bok – 1970)
La guerre – 1970 (Kriget – 1974)
L'extase matérielle – 1967 (Jordisk extas – 1969)
Le chercheur d'or – 1985 (Skattsökaren – 1990)
Raga: approche du continent invisible – 2006 (Raga: att nalkas den osynliga
kontinenten – 2008)
Le Clézio har också skrivit barn- och ungdomsböcker, bland andra Lullaby
(1980) och Balaabilou (1985).
Årtalen anger utgivningsår. Böckernas svenska titel och utgivningsår inom
parentes.
Källa: Svenska Akademien och Elisabeth Grate Bokförlag (TT).
1901 Sully Prudhomme, Frankrike.
1902 Theodor Mommsen, Tyskland.
1903 Bjørn-stjerne Bjørnson, Norge.
1904 Frédéric Mistral, Frankrike, och José Echegaray, Spanien.
1905 Henryk Sienkiewicz, Polen.
1906 Giosuè Carducci, Italien.
1907 Rudyard Kipling, Storbritannien.
1908 Rudolf Eucken, Tyskland.
1909 Selma Lagerlöf, Sverige.
1910 Paul Heyse, Tyskland.
1911 Maurice Maeterlinck, Belgien.
1912 Gerhart Hauptmann, Tyskland.
1913 Rabindranath Tagore, Indien.
1915 Romain Rolland, Frankrike.
1916 Verner von Heidenstam, Sverige.
1917 Karl Gjellerup och Henrik Pontoppidan, Danmark.
1919 Carl Spitteler, Schweiz.
1920 Knut Hamsun, Norge.
1921 Anatole France, Frankrike.
1922 Jacinto Benavente, Spanien.
1923 William Butler Yeats, Irland.
1924 Wladyslaw Reymont, Polen.
1925 George Bernard Shaw, Storbritannien.
1926 Grazia Deledda, Italien.
1927 Henri Bergson, Frankrike.
1928 Sigrid Undset, Norge.
1929 Thomas Mann, Tyskland.
1930 Sinclair Lewis, USA.
1931 Erik Axel Karlfeldt, Sverige.
1932 John Galsworthy, Storbritannien.
1933 Ivan Bunin, statslös, född i Ryssland.
1934 Luigi Pirandello, Italien.
1936 Eugene O’Neill, USA.
1937 Roger Martin du Gard, Frankrike.
1938 Pearl Buck, USA.
1939 Frans Eemil Sillanpää, Finland.
1944 Johannes V Jensen, Danmark.
1945 Gab-riela Mistral, Chile.
1946 Hermann Hesse, Schweiz.
1947 André Gide, Frankrike.
1948 T¿S¿Eliot, England.
1949 William Faulkner, USA.
1950 Bertrand Russell, Storbritannien.
1951 Pär Lagerkvist, Sverige.
1952 François Mauriac, Frankrike.
1953 Winston Churchill, Storbritannien.
1954 Ernest Hemingway, USA.
1955 Halldór Laxness, Island.
1956 Juan Ramón Jiménez, Spanien.
1957 Albert Camus, Frankrike.
1958 Boris Pasternak, Sovjetunionen (tvangs avböja).
1959 Salvatore Quasimodo, Italien.
1960 Alexis Léger (Saint-John Perse), Frankrike.
1961 Ivo Andric´, Jugoslavien.
1962 John Steinbeck, USA.
1963 Giorgos Seferis, Grekland.
1964 Jean-Paul Sartre, Frankrike (tackade nej).
1965 Michail Sjolochov, Sovjetunionen.
1966 Nelly Sachs, tysk flykting i Sverige, och Samuel Agnon, Israel.
1967 Miguel Angel Asturias, Guatemala. 1968 Yasunari Kawabata, Japan.
1969 Samuel Beckett, Irland.
1970 Alexander Solzjenitsyn, Sovjetunionen.
1971 Pablo Neruda, Chile.
1972 Heinrich Böll, Västtyskland.
1973 Patrick White, Australien.
1974 Harry Martinson och Eyvind Johnson, Sverige.
1975 Eugenio Montale, Italien.
1976 Saul Bellow, USA.
1977 Vicente Aleixandre, Spanien.
1978 Isaac Bashevis Singer, USA/Polen.
1979 Odysseus Elytis, Grekland.
1980 Czeslaw Milosz, USA/Polen.
1981 Elias Canetti, Storbritannien (skrev på tyska).
1982 Gabriel García Márquez, Colombia.
1983 William Golding, England.
1984 Jaroslav Seifert, Tjeckoslovakien.
1985 Claude Simon, Frankrike.
1986 Wole Soyinka, Nigeria.
1987 Joseph Brodsky, USA.
1988 Naguib Mahfouz, Egypten.
1989 Camilo José Cela, Spanien.
1990 Octavio Paz, Mexiko.
1991 Nadine Gordimer, Sydafrika.
1992 Derek Walcott, Trinidad.
1993 Toni Morrison, USA.
1994 Kenzaburo Oe, Japan.
1995 Seamus Heaney, Irland.
1996 Wislawa Szymborska, Polen.
1997 Dario Fo, Italien.
1998 José Saramago, Portugal.
1999 Günter Grass, Tyskland.
2000 Gao Xingjian, Frankrike/Kina.
2001 V S Naipaul, Storbritannien.
2002 Imre Kertész, Ungern.
2003 J M -Coetzee, Sydafrika.
2004, Elfriede Jelinek, Österrike.
2005 Harold Pinter, Storbritannien.
2006 Orhan Pamuk, Turkiet.
% är glada
% är likgiltiga
Inget brott bakom Whitneys död
Robyn utan pris
Skånska röster om Whitney
TV: Fansen sörjer Whitney
Whitney Houstons liv i bilder
Whitney Houston har avlidit
