Så vad handlar det egentligen om?
Jo, införandet av ett EU-direktiv från 2004 i svensk lag. Direktivet kallas officiellt omväxlande sanktionsdirektivet eller Ipred (Intellectual Property Rights Enforcement Directive). Men kärt barn har många namn och det svenska lagförslaget har redan fått inofficiella namn som ”antipiratlagen”, ”piratjägarlagen” och ”privatpolislagen”.
Jaha, och varför ska jag bry mig om det här då?
I det svenska lagförslaget, som har arbetats fram av justitiedepartementet och nyligen granskades av Lagrådet, finns en tanke om att låta rättighetshavare, till exempel skivbolag, gå till domstol för att få reda på vem som har ett internetabonnemang som har använts vid illegal fildelning.
Men det låter ju inte så kontroversiellt, eller?
Det beror på hur man ser på det. Vad kritikerna bland annat fruktar är att rättighetshavare ska använda informationen till att skicka hotfulla brev till de misstänkta fildelarna. Ett exempel skulle vara ett brev där det står att man vet att personen har fildelat och måste betala ersättning – annars blir han/hon stämd på ännu mer pengar. För den som fått brevet kan det, när man ställs mot en motståndare med betydligt större resurser, bli svårt att våga gå till domstol. Man hostar helt enkelt upp pengarna, även om man skulle vilja få det prövat.
Men har man fildelat olagligt får man väl stå sitt kast?
Visst, men det finns olika åsikter om hur rättssäkert systemet är. Förespråkarna menar att det är rättssäkert eftersom rättighetshavaren måste gå till domstol för att få ut information om vem som står bakom ett internetabonnemang.
Kritikerna menar att det bara blir en skenprocess i domstolen eftersom det inte finns någon motpart – rättighetshavarna kommer att få ut identiteten i 100 procent av fallen. Dessutom anser kritikerna att det finns ett problem med att rättighetshavarna får ut vem som står på internetabonnemanget. Det är nämligen inte säkert att det är den personen som har fildelat – det kan vara flera personer som delar ett abonnemang eller faktiskt helt okända personer som kopplat upp sig på ett trådlöst nätverk.
Okej, men det måste ju finnas de som ser fördelar också, eller hur?
Ja, rättighetshavarnas branschorganisationer. De har bland annat pekat på att polis och åklagare blir avlastade när branschen inte behöver polisanmäla fildelare utan kan driva processerna själv. De menar också att den illegala fildelningen kommer att minska om lagförslaget införs. Samtidigt säger man, för att lugna kritikerna, att man främst ska rikta in sig på de notoriska uppladdarna.
Men är inte debatten onödig? Lagförslaget bygger på ett EU-direktiv, då måste vi väl införa det?
Nja, riktigt så enkelt är det inte. Lagförslaget är Sveriges tolkning av ett EU-direktiv. I direktivet talas det om att rättighetshavarna måste ha ett effektivt skydd. Men EU:s domstol slog i början av det här året fast att det inte innebär att ett land måste ge rättighetshavarna möjligheten att få ut identiteten på misstänkta fildelare. Å andra sidan sa domstolen också att inget hindrar ett land från att göra det.
Så varför ska vi då tolka EU-direktivet så här?
Det är faktiskt Sveriges regering som har bestämt sig för att gå den här vägen. Det gick man ut med redan i mars. Samtidigt förkastade man ett annat förslag som var tänkt att ge rättighetshavarna bättre skydd – att fildelare skulle kunna stängas av från internet. Det nuvarande lagförslaget skulle alltså kunna ses som en kompromiss.
Och varför är det här aktuellt just nu?
Lagrådet kom nyligen med sina kommentarer på justitiedepartementets lagförslag. Inom den närmaste tiden väntas regeringen lägga fram sin proposition för riksdagen. Då kommer debatten att bli riktigt het, men redan nu driver flera bloggare kampanj mot lagförslaget.
En av de ledande kritikerna, Piratpartiets partiledare Rick Falkvinge, påstår att han vet att regeringen inte kommer att våga lägga fram förslaget i dess nuvarande tappning om kritiken blir alltför massiv – Reinfeldt och kompani är helt enkelt rädda för ett nytt FRA-debacle.
Men om lagförslaget läggs fram och röstas igenom är tanken att lagen ska börja gälla från den 1 april nästa år.
% är glada
% är likgiltiga