Skaka hand

”Halal-tv”har lett till kulturbråk. Dilsa Demirbag Sten avfärdar upplägget helt i några debattinlägg i Svenska Dagbladet. SVT går i försvar, förstås, och i samband med inspelningen av första avsnittet hoppade både det ena och det andra ur munnen på Carl Hamilton.

När jag besökte Iran 2003 var ett av bekymren hur man skulle förhålla sig till att strikt religiösa män och kvinnor inte tar varandra i hand. Sträcka fram den eller inte?

Nu föreslår Hans Blix i en krönika i tidskriften Fokus – och detta helt utan anspelning på ”Halal-tv”-debatten – att sedvänjan med ohygieniskt handskakande mellan främlingar borde bort. Han skriver:

”För övrigt anser jag att vi borde överge den vackra vanan att ständigt skaka hand. På sjukhusen finns nu överallt anslag att man ska tvätta och sprita händerna för att minska infektionsriskerna. Utmärkt. Låt oss också som indierna utbyta vänliga hälsningar utan ömsesidigt utbyte av bakterier!”

Stening och religiöst sanktionerat förtryck ska bekämpas med alla tänkbara politiska medel, på det sätt som bland annat medborgarrättsrörelsen just nu gör i Iran. Däremot har jag svårt att förstå varför sedvänjan att män och kvinnor prompt ska ta varandra i hand måste stå på den politiska dagordningen och användas som utslagsgivande markör för om en person är lämplig som ciceron i public service-tv eller inte.

1–0 till SVT:s hahal-hallåor, för att ha utmanat den föreställningen. I alla fall så här långt.

KRISTINA HULTMAN