Alla kulturer har ologiska seder

När Pernilla Ouis (7.11) påpekar inkonsekvensen hos programledarna i ”Halal-tv” slår hon in öppna dörrar.

Visst är det ologiskt att klappa hundar men vägra skaka hand, samt att kombinera slöja med smink.

Det är ologiskt på samma sätt som alla kulturer är genomsyrade av ologiska seder och bruk. I väst viger vi oss inför Gud utan att vara troende, klär våra brudar i hycklande vitt och skiljer oss efter några år. Även hälsningsritualer är inkonsekventa. När jag bodde på Balkan kändes det en smula obekvämt att kindpussa såväl unga vackra kvinnor som äldre skäggiga män. Var det ett problem? Inte alls. Lokalbefolkningen respekterade att jag inte var van och nöjde sig med att sträcka fram handen. Varför skulle jag vara en sämre människa och tvinga människor att ta mig i handen när de inte känner för det? Känslor är inte logiska, ty då vore de inte längre känslor.

Hela ”skaka hand”-debatten bygger på den nationalchauvinistiska idén om integration på den egna kulturens villkor. Den enda integration värdlandet har rätt att kräva är efterlevandet av lagar och regler.

Själv har jag för kärlekens skull ”konverterat” till islam. Men jag är egentligen ateist och samtidigt protestant eftersom jag växt upp i ett samhälle byggt på denna värdegrund. Förtjänar mitt sätt att leva respekt?

Mina ingifta kurdiska släktingar har ärligt talat varit ganska omständliga att lära sig att hälsa på. De hälsar kurdiskt men med svenska ord. De uttrycker en lång rad lyckönskningar och vill på några få sekunder försäkra sig om att precis alla i min släkt mår bra. Jag hinner inte svara och det är heller inte meningen; det är ett haltande socialt samspel där vi gör allt vi kan för att visa välvilja utifrån våra kulturella tillgångar och brister. Poängen är att jag har vant mig och inte på Hamiltonskt vis börjar tjura.

Inte heller tog jag illa upp när min mor gick bort och människor jag aldrig träffat ringde för att beklaga sorgen, hur osvenskt det beteendet än var. När min frus fasters mans syster hörde av sig från Nederländerna gjorde hon något få Norénkyliga svenskar skulle ha gjort. Huruvida hon tar mig i hand om vi någonsin träffas är oväsentligt.

Den kurdiska delen av min släkt har spridits runt om i Europa för att slippa bombas med kemiska vapen.

Jag tänker inte kräva tacksamhet för att de fått tillåtelse att bosätta sig i ”mitt” land. Jag tänker inte heller kasta sten i glashus genom att peka på inkonsekvent beteende.

Om Pernilla Ouis skäms för ”Halal-tv” är det för att hon överlåtit problemformuleringsprivilegiet till Sverigedemokraterna.

KIM OLTHED

journalist