Performance i backspegeln

Hittills har ingen lokal varit stor nog. Men på lördag förfogar de över 12 000 kvadratmeter ödsligt garage och kan förverkliga planer som funnits i sex år.

I ”The Personal Definition”, som arrangeras av Lilith Performance Studio, knyter Wladyslaw Kazmierczak och Ewa Rybska an till historien.

På stora dukar projiceras dokumentationer av performances från 60- och 70-talet av konstnärer som Yoko Ono, Marcel Duchamp och John Cage.

– Vi vill utforska vad som händer när vi ser de bilderna igen. I det avseendet kommer vi att vara på samma nivå som publiken, säger Kazmierczak.

Ewa Rybska använder sig av sin egen historia genom att spela piano på scenen. Hon spelade som ung men har inte gjort det på 20 år.

– Min livssituation då var väldigt svår, det var därför jag slutade. Det har varit min dröm att ta upp det igen, säger hon.

Rybska och Kazmierczak har arbetat tillsammans sedan 1997 och bor i England sedan två år.

I sin konst förhåller de sig fortfarande till situationen i Polen och en konstvärld som Kazmierczak beskriver som begränsande.

– Det finns en stor beundran av konstnärerna mitt i scenen, men deras verk betyder inget, den är kommersiell, inte mänsklig. Innan vi flyttade såg vi religionens ökande inflytande: religiösa aktivister kunde dyka upp och inspektera vernissagen. Vi visste aldrig vilka verk som kunde störa dem, säger han.

När Wladyslaw Kazmierczak på 70-talet första gången läste en artikel om amerikansk performancekonst ledde det till att han övergav bildkonsten.

– Jag förstod att man kunde undvika hela systemet med kritik, köpare och säljare. Tar man bort den strukturen får man direktkontakt med publiken. Det som finns kvar då är kommunikation.

1993 startade Kazmierczak performancefestivalen ”Castle of Imagination”, som skulle leva i 15 år och locka över 400 konstnärer.

– Under nittiotalet ville folk från väst inte ha kontakt med oss i Polen, de tittade hellre mot New York. Men jag fick kontakt med irländska konstnärer som kände igen sig i vår situation och hjälpte oss genom att förmedla kontakter i hela världen.

”The Personal Definition” inleds med att Wladyslaw Kazmierczak mörklägger lokalen genom att krossa 60 tända glödlampor, upphängda på rad från ingången till scenen, med sitt huvud.

– Målet är inte att skada mig själv, det är bara en metod att släcka lamporna. Det gäller att ha rätt teknik och känna till glasets struktur. Om det blir problem får jag ta sönder lamporna på ett annat sätt.