I bokskogen

Lund, december 2008

Skylten till Sveriges äldsta antikvariat (141 år) ligger under bråte. I september packade Pierre Dethorey ihop sina tiotusentals böcker och stängde dörren till butiken på Klostergatan i Lund. Åkarps blev Akarps, nätbutik med ett urval på cirka 1 500 titlar.

Nu trängs den vackert inbundna förstautgåvan av ”Gösta Berlings saga” med drivor av språklitteratur i en lagerlokal på Gastelyckan. Lysrören ger inget mysljus över den dragiga lokalen. Men Pierre Dethorey är varken bitter eller nostalgisk.

– Inte ska man kämpa emot utvecklingen. Jag började med Sveriges första renodlade postorderantikvariat. Det här blir som att sluta cirkeln.

Pierre Dethorey brukade vara en motståndare till datorn. Men han är kommersiell, och då är det bara att foga sig efter rådande faktum: Hyrorna i centrum är för dyra. Efterfrågan på andrahandsböcker dalar samtidigt som näthandeln expanderar och bjuder på oanade möjligheter.

Malmö, december 2008

Amiralsgatan var Malmös tätaste antikvariatsgata. Två av tre har stängt igen under året som gått. Rolf Persson, ägare till 93 år gamla Perssons, är på väg åt samma håll. I maj säljer han sin sista bok och går i pension.

Längre ner på samma gata brukade Alfa böcker och Schultz ligga, det senare ägt av Gert Schultz.

– Nu är det färdigt. Nätet är totalt själslöst för mig. Det är krasst ekonomiskt det som pågår där, då kan jag lika gärna sälja glödlampor eller blomsterlökar. Det är kundkontakten som betyder något. Mötesplatsen, smältdegeln, kunskapen. Vridandet och bläddrandet.

Han säger bedrövat att nu för tiden är det ingen som läser Sartre och Camus. Bara ”Da Vinci-koden” och Camilla Läckberg. Mainstreamkulturen tar död på antikvariaten. Inredningstrenden är en annan bov.

– Det här med minimalismen, du har inte ens plats för en coffee table-bok. Många lägenheter byggs utan väggar, då kan du inte ha bokhyllor.

När nätet regerar – fördelar

Det finns mycket som är positivt med trenden. För handlarna försvinner de höga city­hyrorna och det gör det lättare för dem att överleva också i framtiden, trots vikande bildningsideal. Framförallt blir böckerna lättare att sortera på nätet, som är oslagbart för den som söker något speciellt.

En gjuten strategi blir att liksom Pierre Dethorey nischa sig mot samlare. Nätet känner heller inga geografiska begränsningar. Nyligen ivägsända böcker från Akarps är ”Mordvinska ljudläran” till en ryss (175 kronor) och ”Tummelisa” illustrerad av Elsa Beskow till en japan (450 kronor).

I Malmö resonerar Torgny Schunnesson likadant. Med argumentet att vem som helst nu kränger böcker gäller det att bli än mer kunskapsbaserad.

– På sajter som Bokbörsen säljer privatpersoner böcker för fem och nio kronor. Det kan inte vi hålla på med. Då får man utveckla sig mot samlare.

När antikvariaten dör ut – nackdelar

Men nischningen av branschen kan leda till att de professionella nätantikvariaten uteslutande vänder sig till samlare och akademiker. Att det till slut inte finns någon som tycker att det är värt att sälja, säg, ett exemplar av Vilhelm Mobergs ”Utvandrarna”. Den boken ratar Pierre Dethorey i sin nätkatalog med argumentet att den ger för lite betalt.

Och viktigast, den fysiska sociala mötesplatsen försvinner. Känslan.

– Antikvariaten gör fruktansvärt mycket för en stad. De står för någonting, som Gert Schultz säger.

Plötsligt går det inte längre att botanisera bland dammiga boktorn, fläckade sidor och den där lukten av använt som sitter i väggarna. Henning Hansen är 20 år och frälst på gamla böcker. Han har samlat sedan han var tolv och fördrivit sin tid med att kryssa mellan Lunds antikvariat.

– För min del är det jättetråkigt att de försvinner. De är så mycket atmosfär.

Framtiden. En växelverkan?

Återväxten brister. För vem tar över? En rundringning till de befintliga antikvariaten i Malmö och Lund, bara åldrande män svarar. En bryter mönstret: ovan nämnda Henning Hansen. Han har jobbat sig runt bland Lunds antikvariat och har idag sin egen sida på Bokbörsen med drygt 1 300 titlar.

– Jag tror att jag är Sveriges yngste i branschen.

Han är på väg att starta en egen sajt. Han tror på ordning och därför passar det nätbaserade antikvariatet honom. Men visst håller han med. Känslan av att hålla en gammal bok i handen är oöverträffad.

– Tanken på att flera generationer av människor har tittat på samma sidor som man själv bläddrar i.

Kanske blir annars uthålligheten knäckfrågan för antikvariaten. Och kombinationen – för antikvariatens båda kanaler kan komma att lyfta varandra. Det tror Mats Sacher, som sedan 1996 driver sacher.nu. 45 000 titlar på nätet står för 90 procent av hans verksamhet. Resterande 10 procent sker i hans två butiker, en i Kirseberg och den andra på en loppis.

– I början såg jag att internet dödade butikerna men nu får jag fysiska kunder genom nätet. Folk i närområdet som kan beställa på nätet och sedan komma in och hämta i butiken. Eller bara kolla. Det blir en växelverkan.