Glänsaren

Text: Andreas Ekström
Publicerad 6 januari 2009 20.00 Uppdaterad 7 januari 2009 16.07

Kultur & Nöjen.
Med sin skånska världsturné blottlade han ömma modershjärtan hos alla åskådare, män som kvinnor.

Hur gjorde Johan Glans det? Och vad är det hos honom som är så förtvivlat roligt?


Vilka är de viktigaste elementen för att något ska bli roligt på scen?

– Närvaro, ärlighet och tajming.


Hur tajmar man rätt?

– Till att börja med ... tajming är egentligen ett lite gammaldags ord. Jag ser framför mig mer gamla skolans komiker, Dean Martin i fluga med en dry martini, mer från en tid när man berättade roliga historier. Victor Borge och Tommy Cooper ... deras grejer är egentligen rätt dåliga skämt. Men de gör det bra. Det är det som är tajming. Samma skämt i någon annans mun är ingenting.


Vem är bra på tajming?

– Det handlar om rytm och musikalitet. Dave Chapelle har egentligen en ganska lugn rytm, men är vansinnigt rolig. Chris Rock, som jag älskar, han är mer som en predikant. Han upprepar, och mässar liksom.


I din show ”World Tour of Skåne” gjorde du en underbar miss direkt, ett missat avslag på introlåten. Och så fick du allas sympatier direkt.

– Ja. Haha.


Hur mycket tränar man på sånt?

– Det är instinkt. Det är inte så utstuderat spekulerat som man kan tro. Instinktivt gör jag sånt som funkar för mig. Jag sätter mig inte innan och tänker ”hm, hur ska jag väcka sympati?” En del komiker är väldigt exakta och repeterar vartenda tonfall och varje rörelse. Det gör inte jag.


Så du står inte framför spegeln?

– Nej, det gör jag inte. Jag går upp och kör inför publik, utifrån en idé. Om folk skrattar så behåller jag det. Om de inte skrattar förtränger jag att jag nånsin har sagt det.


En idé är inget utan sitt genomförande, sägs det. Hur mycket tänker du på själva genomförandet när du skriver manus?

– Jag har blivit väldigt mycket mer fysisk än jag var i början. Då hade jag tydliga och bra skämt, men jag stod bara rätt upp och ner och sa dem.


Är det någon skillnad när du levererar någon annans material?

– Ja. När jag gör sketcher så blir det ju så. Det är det som är god skådespelarkonst, att kunna leva sig in i andras ord. Peter Wahlbeck är fruktansvärt rolig, men skulle du skriva ut det han säger på ett papper och ge det till någon annan, då är det ingenting.


Vad är det mest otajmade du har gjort?

– Jag skulle dra ett skämt som civil en gång. Jag var på McDonalds. Stod bakom en proper man i slips och kostym som frågade tjejen i kassan ”Tar ni kort här?” Då sa jag ” ... bra, för då kan ni ta kort på oss två”. Det blev helt tyst. Han fattade inte att jag skojade, och så säger han ”Nej, jag ska bara betala för mig själv”. Jag försökte bara sprida lite glädje runt mig, och vad fick jag för det? De trodde jag ville gama åt mig en gratis hamburgare.

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "Glänsaren"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu