Presidentens poet

– Jag är förundrad över att man ställer upp på det sättet, säger Kjell Espmark, författare och ledamot i Svenska Akademien.

Robert Frost skrev ”Dedication” när John F. Kennedy skulle tillträda som president 1961. Maya Angelous och Miller Williams pennor anlitades vid första respektive andra gången Bill Clinton blev vald.

När Barack Obama i kväll svensk tid svär eden och blir USA:s 44:e president finns poeten Elizabeth Alexander på plats för att läsa en dikt specialskriven för tillfället.

Kjell Espmark, författare och en av ledamöterna i Svenska Akademien, har i flera av sina böcker utforskat olika typer av makt och dessutom föreläst om politisk diktning.

Han tycker inte det är poesins uppgift att stå axel mot axel med den politiska makten.

– Men man uppfattar sin roll på olika sätt. Min roll är att skapa motbild till den verklighet vi lever i, en motbild som får oss att se tydligare. En sådan motbild går aldrig i pakt med makten.

Författare och andra konstnärer har i äldre tider alltid varit beroende av mecenater. Att ett kungahov hade en eller flera hovpoeter var länge standard. Men under romantiken blev det vanligare att gå sin egen väg och i dag är det i alla fall i Sverige otänkbart för en poet att acceptera uppdraget att skriva en dikt till en blivande statsminister.

– Poesin har en starkare ställning i Sverige än i USA. Det har den haft ganska länge. Sedan tror jag att de svenska poeterna är mer internationellt orienterade än många amerikanska poeter. Sverige betyder inte lika mycket för en svensk poet som USA gör för en amerikansk poet, säger Kjell Espmark.

– Men jag kan förstå det på sätt och vis i det här fallet. Obama är ju en hygglig karl.