Magstark fest

Text: Andreas Brunner
Publicerad 24 januari 2009 23.28 Uppdaterad 24 januari 2009 23.28

Kultur & Nöjen.
Ilskna utfall mot försynen, mänskligheten och Gud allsmäktig. En hjälte som med förkärlek förgriper sig på unga pojkar. ”Maldorors sånger” inleds med en varningstext till läsaren: de dödliga utströmningarna från denna bok suger i sig läsarens själ som vatten suger i sig socker, väser författaren Lautréamont förhoppningsfullt.

Maldoror är ingen romantisk Prometeusgestalt som trotsar gudarna för att sprida ljus, snarare en sadistisk vampyrfigur vars uppror inte bara löser upp moralen i ett nihilistiskt töcken utan även fräter sönder själva språkets logik och form. Resultatet blir en flimrande hallucinatorisk prosa. Det var Lautréamont som anordnade ”det tillfälliga mötet mellan en symaskin och ett paraply på ett obduktionsbord”, vilket sedermera gjorde honom till hela surrealiströrelsens gullegris. Tur det, för 1869 hade boken svårt att nå ut. Blasfemierna och den utstuderade sadismen i sångerna var för magstark för förläggaren som lät upplagan förbli liggande osåld.


2002 gav Alastor Press ut Lautréamonts ”Samlade verk” (förutom Maldoros sånger även verket ”Poesier”, ett antal brev samt några apokryfiska textfragment) i översättning av Elias Wraak. Den upplagan sålde däremot snabbt slut. Nu följer man upp välgärningen med en nyutgåva. Ytterligare några textfragment, urversionen av första sången och en fyllig notapparat, gör denna utökade version till en ren fest för alla som inte kan motstå varningstexter.

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "Magstark fest"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu