Debatt: Om krossade ägg och liv

Thomas Lunderquist har deltagit i en sammankomst till stöd för det israeliska ”självförsvaret” i Gaza, berättade han på dessa sidor igår. Mötet stördes och Lunderquist blev rädd. Ska man inte få säga sin mening här i stan längre?

Jodå. Att folk kastade saker – mest ägg – är beklagligt och antisemitiska påhopp är förstås oacceptabla. Men ställer man sig på offentlig plats och försvarar massakern i Gaza får man nog finna sig i att folk blir förbannade och använder sin egen demonstrationsrätt. Politik är ingen filosofisk övning – det är på riktigt, med riktiga människor som kanske sett sina landsmän och vänner brännas till döds av fosforbomber och stridsvagnsgranater.

Gaza har lags i ruiner, minst 1300 palestinier har dödats. Och Lunderquist vill att vi ska prata om några ägg.

Granskar man Lunderquists påståenden om själva konflikten – Israels ”självförsvar” och Hamas ”mänskliga sköldar” – faller de samman.

Enligt FN är Gaza ännu ockuperat, även efter att Israel drog sig tillbaka 2005. Israel kan därför inte hänvisa till självförsvar, eftersom det är Israel självt som är den ursprungliga angriparen. Förpliktelsen är istället att häva ockupationen.

Hamas har däremot rätt att angripa israelisk militär. Men inte civila mål, även om raketerna är ineffektiva: de senaste åtta åren har 14 israeler dödats i raketattacker. Under samma tid dödade israeliska säkerhetsstyrkor 4850 palestinier.

Påståendet om mänskliga sköldar är också märkligt. Gaza är ett tättbefolkat område med stängda gränser. Vart skulle Hamas ta vägen? Som den israeliske fredsaktivisten Uri Avnery påpekat är det som att påstå att Churchill använde Londoborna som sköld mot Luftwaffes bombningar.

Därför är det också begripligt att Lunderquist vill förskjuta debatten till att handla om ägg.

Petter Larsson, journalist