CIA beskylls för att ha kidnappat "Doktor Zjivago"

– Det här är inte en bok om vad som kan ha hänt. Det är en bok om vad som hände. Det här är inte frågorna. Det här är svaren, säger han i telefon från Prag.

Ivan Tolstoy, som arbetar som kommentator på radiostationen Radio Liberty/Radio Free Europe, har lagt Pasternak-pussel i nästan tjugo år.

Resultatet är en bok, vars svenska titel skulle vara något i stil med ”Pasternaks tvättade roman. Doktor Zjivago mellan KGB och CIA”. Den har nyligen givits ut på det ryska förlaget Vremja och finns än så länge bara på ryska. Översättningar är på gång.

Med Boris Pasternaks romantiska revolutionsepos ”Doktor Zjivago” förhöll det sig tvärtom. Översättningarna kom först.

I Sovjetunionen hade litteraturkommissarierna stämplat verket som politiskt olämpligt och det fanns ingen möjlighet att få det tryckt. Pasternak såg dock till att manuskript nådde väst. 1957 gavs en italiensk översättning ut på vänsterförlaget Feltrinelli. Först senare, sommaren 1958, kom ”Doktor Zjivago” på ryska, i en liten upplaga – tryckt via ett holländskt förlag, men försett med den falska förlagsbeteckningen Feltrinelli. Det egentliga förlaget var, hävdar Tolstoy, den amerikanska underrättelsetjänsten CIA. Varför? Det kalla kriget var också ett kulturkrig.

Enligt Tolstoy hade amerikanerna säkra indikationer på att Pasternak, en av sovjetdiktaturen censurerad diktare, som gjord för att illustrera östblockets ondska, låg mycket bra till för det årets nobelpris i litteratur. Men då måste storverket ”Doktor Zjivago” finnas tillgänglig på originalspråket. Det var med andra ord bråttom. CIA piratkopierade då helt enkelt Feltrinellis manus och såg till att en ryskspråkig version av boken blev satt, korrekturläst och utgiven.

Enligt en vitt spridd story ägde själva kidnappningen av manu­skriptet rum på Malta.

Ett passagerarplan blir under någon teknisk förevändning uppehållet i två timmar. Ombord finns en väska med manuskriptet till ”Doktor Zjivago”. Agenter går ombord, plockar fram manuset och fotograferar av det. Operationen genomförs av CIA med hjälp av de brittiska kusinerna MI6.

Just den historien vill Tolstoy inte gå i god för. Att CIA la rabarber på manuskriptet är säkert, säger han. Hur det egentligen gick till är inte dokumenterat.

Hur kunde då CIA veta att Pasternak skulle få nobelpriset hösten 1958? Ivan Tolstoy tycks utgå från att det fanns en informationskälla i eller nära akademien.

I den spanska tidningen ABC har det spekulerats i att denna källa kan ha varit Dag Hammarskjöld, akademiledamot och FN:s generalsekreterare.

– Men det har jag aldrig påstått, framhåller Ivan Tolstoy med eftertyck.

Nej, här blir konspirationsteorierna mycket luftiga och lösa i köttet. Ett annat problem med pressreaktionerna på Tolstoys bok är att den sakkunnige tipsare han ändå tycks räkna med rimligen borde ha kunnat upplysa CIA om att det inte finns något i Nobelstadgan som säger att ett verk måste ha givits ut på originalspråk för att komma ifråga som grund för priset.

Om detta kan Sydsvenskan ge besked, för vi har kollat med akademiens sekreterare Horace Engdahl, ” ...och mig veterligt har Akademien aldrig antagit någon sådan regel.”, skriver han i sitt svarsmejl.

Faller hela det spännande bygget i och med detta? Nej. Pasternak fick ju faktiskt priset hösten 1958 tack vare ”Doktor Zjivago”. Och det kan ändå inte ha skadat hans kandidatur att verket då faktiskt fanns utgivet på originalspråk.

FAKTA/Pasternak främst poet

Boris Pasternak, född 1890, var framförallt verksam som poet. Mest känd är han dock för romanen ”Doktor Zjivago”, som också gjorde internationell succé som biofilm. 1958 fick Pasternak Nobelpriset i litteratur, men tvingades tacka nej efter påtryckningar från makthavarna i Sovjetunionen. Han dog 1960.