Artiklar som berör detta
Personporträtt: "Jag känner inte att jag gör något fel" (2009)
Med flaggan i topp
Fakta om fildelning
Försvarstalet
Attacktalet
Kriget mot kunderna
Kultur & Nöjen.
Anders Mildner har bevakat fildelning och upphovsrätt för Sydsvenskan sedan år 2000. Här ger han sin egen bild av vad som hänt – och varför frågan är viktigare än någonsin.– Jag önskar att jag hade ett svar till honom.
Skivbolagsmannen skruvade på sig och sa:
– Men det har jag inte.
På bordet framför honom låg ett brev från en kille som gillade Kent. Det innehöll en enkel fråga. Ingen på skivbolaget kunde komma på ett svar. Det nya seklet hade precis tagit sina första steg och någonstans på vägen hade nöjesbranschen blivit galen. Enkla frågor fick plötsligt oerhört komplicerade svar.
I brevet frågade killen med Kent-skivan hur bolaget tyckte att han skulle göra för att lyssna på den. Han hade nämligen upptäckt att skivans kopieringsskydd gjorde det omöjligt att föra över låtarna till en mp3-spelare. Eftersom han inte hade en cd-spelare kunde han nu inte höra musiken alls.
För skivbolaget var detta ett olösligt problem. Resonemanget gick så här: eftersom digitala filer kunde kopieras – och därmed spridas vind för våg – var kopieringsskydd nödvändiga. Det egentliga svaret blev därför: du måste fortsätta att lyssna i en cd-spelare. Men kunde verkligen producenterna få bestämma vilken maskin konsumenterna skulle använda när de lyssnade?
När konsumenterna envisades med att välja filer framför cd-skivor, gjorde inte bolagen det naturliga (att snabbt som tusan börja sälja vad publiken efterfrågade) utan förklarade i stället krig mot sina kunder. De försökte på alla sätt hindra filer från att användas.
Där någonstans blev fildelningen en konsumentfråga. Tidiga tjänster som Napster och Mp3.com hade gjort nöjesbranschen livrädd. Den ekonomiska dippen fick bolagen att agera allt märkligare. 2005 avslöjades att Sony BMG smugit in ett spionprogram på sina cd-skivor, som inte bara kunde skada användarnas datorer – utan också sände information om datorn tillbaka till skivbolaget. När skandalen var ett faktum svarade bolaget med att skicka ut ett program som skulle ta bort spionprogrammet. Men det enda som hände var att man inte längre kunde upptäcka spionprogrammet.
Föraktet för publiken nådde möjligen en topp med detta. Fildelningen kunde i det läget ha stannat kvar i konsumentfrågefacket – om inte nöjesindustrin utnyttjat alla muskler för att påverka lagstiftarna i kriget mot kunderna.
Då hände två saker. Dels kom fildelningsfrågan att handla om övervakning och integritet, dels kunde piratjakten på ett för politikerna fiffigt vis kopplas samman med terroristhot och kamp mot organiserad brottslighet.
Dessa beståndsdelar har bildat grunden för den kraftsamling vi har sett de senaste åren, som bäst kan beskrivas som ett angrepp mot det fria internet och mot människors rätt att vara anonyma på nätet. Och då handlar det plötsligt om något mycket större – nämligen demokratins förutsättningar.
Skivbolagen struntar i vilket.
I dagsläget är de mest inriktade på att få tillstånd att ta reda på vem som döljer sig bakom vilka ip-adresser, för att därefter skicka utpressningsbrev med hot om stämningar om inte skyhöga schablonsummor betalas ut inom mycket kort tid. Galenskapen har inte direkt avtagit med åren.
Under de nio år som jag har diskuterat ämnet har jag aldrig mött någon i den svenska skivbolagsbranschen som tagit frågan på intellektuellt allvar. Det är problematiskt, inte minst eftersom den piratfråga de så gärna vill diskutera på ett sätt faktiskt redan är överspelad.
– Vi måste kunna tjäna pengar på våra verk! säger branschrepresentanterna.
Ja, men gå och gör det då. Affärsmodellerna finns redan, vilket tjänster som Spotify och Last FM har visat. Men i stället för att omfamna dem och försöka sälja det som efterfrågas (gratistjänster), gör nöjesindustrin allt för att motarbeta utvecklingen och lobbar för en integritetskränkande lagstiftning, som sista utväg i en värld där ingen vill köpa dess produkter i den form som de saluförs.
Den fria tillgången till information utmanar nu med stark kraft alla maktstrukturer. Vi brukar ju prata om den svenska folkskolans effekter på samhället. Vad kan man tänka sig händer i ett läge där all världens böcker, alla världens filmer, all världens musik, ja, all världens samlade digitala kunskap blir tillgänglig för alla människor på hela jorden?
Fildelningen är utan tvivel en av de viktigaste samhällspolitiska frågorna just nu, inte minst eftersom den rymmer så mycket, och för att utfallet pekar mot ett lika stort spektrum.
Vi skulle nämligen alla kunna vara vinnare i den här utvecklingen.
Det kan bli så att vi alla förlorar.
13 läsare har reagerat på denna artikel
31% är glada
0% är likgiltiga
Hur reagerar du på "Kriget mot kunderna"?
- så j*vla trött på folk
- Denna branchen betalar min hyra och sätter mat på mitt bord!!!! Sluta STJÄLA!!! det som inte är ert och det ni inte är villiga att betala för ska ni låta bli!!! sluta använda fattiga studenter som ursäkt..jag har också varit student men min mamma lärde mig att inte ta det som tillhör någon annan!! bara för att det ligger där är det inte ert att ta! SLUTA SNÅLA, SLUTA STJÄLA OCH VÄX UP!! det är f*n folks jobb ni snackar om
- bella
- söndag 8 februari 2009 kl 12:05
- Förvånad
- Det gör mig lite snopen att Sydsvenskan analyserar detta fenomen på ett så enögt och tendentiellt sätt. Jag tror inte på att alla som fildelar gör det som en politisk protest mot stygga skivbolag. Jag tror inte heller att de egentligen skulle vilja köpa filerna och har "tvingats" att ladda ner gratis. Se sanningen i vitögat Anders, de flesta fildelare är snåla girigbukar som vill konsumera massor av musik utan att betala.
- King Kong
- söndag 8 februari 2009 kl 12:08
- Bravo Anders - ge dom bara
- Allt är skivbolagens fel. De ska ge bort musiken gratis. Det finns inget värde i musik. Frihet är att förfoga över musik utan att pröjsa. Allt annat är fascism. Bravo Anders, det är tur att vi har dig som skyddar oss mot snikna musiker och kompositörer. Jag hoppas att det snart finns fildelarsajter för böcker också. Varför ska just författare få tjäna pengar på sina verk?
- Carl von Entenhausen
- söndag 8 februari 2009 kl 12:13
- Kampen mot musikerna
- Kampen mot kunderna? My foot. Det här är ju kampen mot kulturarbetare och upphovsmän. Snåla girigbukar som ska ha allting gratis och som lyckats instrumentalisera sina önskningar politiskt. Fruktansvärt.
- Bosse
- söndag 8 februari 2009 kl 12:15
- Upphovsrätt?
- Varför är det bara fokus på kopiering av digitala medier när upphovsrätt diskuteras? Så fort det är amerikanska produkter/företag som drabbas skall världen rättas in. Vart tog det svenska politiska stödet till Håkan Lanz vägen? Amerikanska företag nyttjar hans immateriella tillgångar utan att betala, men det hör vi inte något om i upphovsrättsdebatten.
- Kalle
- söndag 8 februari 2009 kl 12:17
- Carl von Entenhausen
- Det finns redan, så vad är problemet? Både musiker och författare tjänar bra med pengar (därmed inte sagt att de inte ska få tjäna mer eller ens skulle tjänat mer).
- Daniel
- söndag 8 februari 2009 kl 12:21
- Sv: Carl von Entenhausen
- Det finns författare som provat att lägga ut sina böcker gratis på nätet - vilket lett till att de sålt _fler_, inte färre, tryckta exemplar! Marknaden fungerar inte så enkelt som de som förespråkar en drakonisk upphovsrätt tror...
- Nisse
- söndag 8 februari 2009 kl 12:26
- Sv: Bosse
- Det kan inte vara så att musikindustrin har målat in sig i ett byrokratiskt hörn, där alla skall ha mer betalt hela tiden? T.ex. så skall alla inblandade, från kompositör, sångare, arrangör, studiotekniker etc. ha betalt för varje ny kopia, och ännu mer betalt om man råkar använda låten i en reklamfilm. Så fungerar det inte alls i andra bransher: ingenjören som designat mobiltelefonen får inte mer betalt då den används i en Bondfilm. Vad gör musikbranshen så speciell?
- Nisse
- söndag 8 februari 2009 kl 12:29
- Jag är trött på folk...
- ...som klagar på fildelarna. Ni som klagar tycker jag ska ta er samman och gå ut och spendera lite pengar på kultur i stället, som fildelarna gör. Jag har piratkopierat allt jag har kunnat i 20 år nu. Jag, och alla andra jag känner som piratkopierar mycket, köper också saker i precis så stor omfattning som vi har tid/pengar till. Alla jag känner som gnäller på piratkopierare, är stereotypa småkonsumenter.
- king coma
- söndag 8 februari 2009 kl 12:31
- Tack
- Tack för en bra artikel! Mkt läsvärd.
- André
- söndag 8 februari 2009 kl 12:32
Mest läst på Kultur & Nöjen
- 1 Lund kvitterar i krogmatchen
- 2 Den mästerlige spelnörden
- 3 Ojämn polisfilm med starka scener och biroller
- 4 Maïwenn: ”Man kan skämta om allt”
- 5 Angeläget om yta och främlingskap
- 6 Ny teknik men åldrat innehåll
- 7 Snackig klassikerversion visar upp talanger
- 8 Hen tar hen
- 9 Så bra är låtarna
- 10 Hokus, pokus, filiklasslös!
Mer från Kultur & Nöjen
Tredje gången gillt för Robyn?
Ernman kommer till Malmö
Missy Elliott gör comeback
Melodifestivallåt på Spotify
Madonna till Parken
Laleh prisad på Gaygalan
Loreen och Dead by April vidareLäsarpulsen
- 1 Bröderna gripna för mord igen
- 2 Tullhund beslagtog smörgås
- 3 Kvinnor i GPS-jakt på tjuv
- 4 Grekiska regeringen säger ja
- 5 En person saknas efter brand
- 6 Tullen hittar få vapen
- 7 DNA-analys Lundapolisens hopp
- 8 Cannabis godkänt som läkemedel
- 9 Actaavtalet "dödar" i tredje världen
- 10 Sahlin medger skadeglädje
Toppnyheterna just nu
