Dags att iverksätta!

Ordet entreprenör kommer av franskans entreprendre, företa sig. Det är ursprungligen en medeltida krigsterm. Namnet på en befälhavare med legosoldater. Nu med innebörden ”person som åtar sig en entreprenad”. Nationalencyklopedin föreslår: Ingvar Kamprad. Entreprenad är beställningsarbete företagare emellan. Ord som expansion och vinstdrivande är inte långt bort.

Medeltida krigskonst är inte mitt gebit. Jag säger: på tyska heter det Unternehmer, danskarna har iværksætter. Det är inte så dumt. Iverksättare.

Jag söker: entreprenör + kulturarbetare ger 176 000 träffar på google.

• ballerina ger 683
• byggsektor 824 000
• sanningssökare ger 165
• Lidingö ger 10 600
• själ ger 15 200
• prostitution ger 5 170
• gåvoekonomi ger 38
• Birgitta Trotzig ger 115
• marknaden 243 000
• glitter 83 600
• ångest ger 7 830
• Avgrunden ger 1 750
• ”hur du kvickt säljer in din poesi hos finansiärer som inte är din farsas gamla polare utan att minnas ett dyft efteråt utan kan, fri från mentala slaggprodukter, arbeta vidare” ger 0 träffar.

Representation på Chez Madame vid Karlskronaplan med konstnären Mathias Kristersson och författaren Andrzej Tichý. Jag förklarar iverksättaruppdraget, och läget. Fråga: hur reagerar ni på indoktrineringen i epitetet det nya arbetarpartiet – nej, fel, jag menar i epitetet entreprenör?

Vi pratar om okunnigheten, att vara så dåligt insatt i ekonomi. Vi frågar: om vi ska vara entreprenörer, vad är vårt arbete därmed inte?

En sak: att se efter sitt. En annan: en stat som vill undkomma myggorna?

En: att staten bör betala kulturen, att statsapparaten är en bra modell för resursfördelning och samhällsbygge. En annan: tanken på sambandscentraler, arrangören, curatorn, förläggaren och festivalgeneralen som iverksättare.

En bild: deckarentreprenören som minglar glatt med moms­laboratörer, produktpoeter och aktieregissörer på månatliga avdragsgillen. En annan: om någon är ordentreprenör som en annan är vadduvillentreprenör så hamnar vi på kontoret hos bokhandelschefen när han säger till den nyanställda att detta visserligen är en bokhandel men vi kunde lika gärna sälja skor. Ditt litteraturintresse är irrelevant, ditt leende är allt.

En syn på sysselsättningen som en bieffekt av ekonomin, inte tvärtom.

Tidskriften Glänta gör tvärtom: de bidrar solidariskt med sitt kulturella kapital och erbjuder goda råd åt börshajar och andra. Det kan gälla klädkoder, ”manchesterkavaj eller palestinasjal är inte obligatoriskt när du går på möten i kulturlivet”, att satsa på popu­lärfinans istället för finfinans, ”ägna dig åt sådant som vanligt folk kan förstå sig på”, vidare ”Det har hävdats att en konstnär måste vara entreprenör, men glöm inte att också det omvända gäller: ( ...) Arbeta nattskift på äldreboende medan du dagtid söker utvecklingsstöd och stipendier på ditt lokala bibliotek.”

Dessutom, avslutningsvis, någon­ting trösterikt: ”Om du trots denna samling handfasta råd inte får livet att gå ihop, så kan du ju alltid skaffa dig ett vanligt jobb och ägna dig åt ditt finansintresse på fritiden.”