Lagen ska göra det lättare för rättighetshavare, till exempel skiv- och filmbolag och andra branschorganisationer, att spåra illegal fildelning. Om en rättighetshavare misstänker att någon laddat ner eller laddat upp upphovsrättsskyddat material från ett särskilt internetabonnemang kan de från och med i morgon via domstol begära information om vem som äger abonnemanget.
Denna möjlighet har i debatten framstått som den mest kontroversiella punkten i den nya lagen och ger bland annat nöjesindustrin befogenheter som inte ens polisen har i dag.
Lagen har splittrat både politiker och upphovsmän i två läger.
På den ena sidan står en krympande industris överlevnad och upphovsmäns möjlighet att leva på sitt konstnärskap.
– Vi upphovsmän måste ha rätt att skydda våra verk även när de har digitaliserats, sa författaren Torbjörn Flygt i Sydsvenskan den 25 november förra året.
På den andra sidan privatpersoners rätt till integritet.
– Jag tycker att det låter ganska sjukt att skivbolagen ska börja jaga privatpersoner. Det är inte rätt väg att gå, sa singer-songwritern Sofia Talvik i samma artikel.
Lagen, som röstades igenom i riksdagen den 25 februari, bygger på ett EU-direktiv och har redan tillämpats i olika versioner i stora delar av EU.
Lagändringarna som genomförs 1 april bygger på ett EU-direktiv från 2004,
Ipred (Intellectual Property Rights Enforcement Directive).
På svenska heter direktivet egentligen civilrättsliga sanktionsdirektivet.
% är glada
% är likgiltiga