Om en rättighetshavare, till exempel ett skiv- eller filmbolag, med hjälp av Ipredlagen får ut namnet på en misstänkt fildelare kan bolaget kräva ersättning för materialet som har fildelats. Och om den anklagade hävdar att kraven inte stämmer – det kanske är någon annan som har utnyttjat internetabonnemanget till att fildela olagligt – kan bolaget hota med att stämma i domstol.
En sådan process kan bli dyr för den anklagade – förlorar man är risken att man får stå för både sina egna och bolagets juridiska kostnader. Den anklagade väljer kanske därför att hellre betala ersättningen än riskera att behöva punga ut med ännu mer pengar.
Här kommer den nya Ipredfonden in i bilden.
– Jag tycker att det är väldigt viktigt att det finns en rättssäkerhet i
lagstiftningen. Ipredlagen har gått in och äventyrat det. Man har öppnat för
privata intressen att driva processer och gå in i människors privatliv och
snoka. Man har också öppnat för stora skadestånd, vilket kan skrämma
människor. Därför är det viktigt att det åtminstone blir prövat på ett bra
sätt i domstol, säger Lage Rahm, miljöpartistisk riksdagsledamot.
Tillsammans med bland andra Grön ungdoms språkrör Maria Ferm och The Pirate
Bays Peter Sunde, även han miljöpartist, drar han igång fonden inom den
närmaste tiden. Föreningen bakom fonden är öppen för alla, inte bara
miljöpartister. Pengar ska man få in genom donationer.
– Jag kommer själv att donera ett antal tusen kronor, säger Lage Rahm.
Vem som helst som anklagas för att ha fildelat illegalt ska kunna vända sig
till fonden.
– Det är viktigt att man faktiskt har råd med en bra advokat, så att det blir
professionellt skött och en bra dom, säger Lage Rahm.
Han är tydlig med att fonden bara ska stå för de juridiska kostnaderna, inte
själva skadeståndet.
– Många av oss har också synpunkter på att det pågår en hetsjakt på fildelare
och tycker att man kanske borde tillåta fildelningen, men det är inget som
åtminstone jag har tänkt att föreningen aktivt ska ta ställning för, säger
Lage Rahm.
1. Du fildelar illegalt. Eller någon annan fildelar med din
internetuppkoppling.
2. Rättighetshavare (t ex ett skivbolag) snappar upp och
dokumenterar ditt ip-nummer.
3 Rättighetshavarna vänder sig till domstol.
4. Domstolen bedömer om det finns tillräckliga bevis för
fildelningen och att den är tillräckligt omfattande (t ex uppladdning, inte
bara enstaka nedladdning). Om så är fallet så måste internetleverantören
lämna ut namnet på den som har abonnemanget till rättighetshavarna.
5. Nu har rättighetshavarna ett antal vägar att gå, t ex:
a: Rättighetshavarna skriver till dig och ber dig att sluta. Annars kan de
hota med att ta ärendet till domstol. I så fall – gå till punkt 6.
b: Rättighetshavarna skriver till dig och begär ersättning. Betalar du inte
kan de hota med att ta ärendet vidare till domstol. I så fall – gå till
punkt 6.
c: Rättighetshavarna stämmer dig i domstol. För att säkra bevis kan de begära
en intrångsundersökning. Kronofogden går då in i ditt hem för att säkra
bevis. Rättighetshavarna har en månad på sig – så lång tid det tar innan du
får veta att ditt namn lämnats ut. Gå till punkt 6.
6. Civilrättslig process i domstol. Förlorar du får du betala
ersättning för det du har fildelat, men du kan även få betala
rättegångskostnaderna för dig och för rättighetshavarna. Det är de
kostnaderna som den nya fonden ska stå för. Eventuellt kan din
hemförsäkrings rättsskydd stå för en del av rättegångskostnaderna. I vissa
fall kan också staten gå in med rättshjälp.
100% är glada
0% är likgiltiga