Artiklar som berör detta
Nätoperatör tar strid i första Ipred-fallet
1 april, samma dag som Ipredlagen började att gälla, lämnade fem ljudboksförlag in en begäran om att få ut namnet på en misstänkt fildelare som spred ljudböcker. Fallet hamnade hos Solna tingsrätt, eftersom den misstänkta fildelaren är kund hos bolaget Ephone i Kista. Nu har Ephone kommit in med sitt svar till tingsrätten. Det är ett sjutton sidor långt dokument som steg för steg listar skälen till att inte avslöja identiteten på kunden.
Ephone anser att den svenska tolkningen av EU-direktivet Ipred krockar med Europakonventionens skydd för privatlivet och med svensk grundlag.
– Ipredlagen strider mot Europakonventionens mänskliga fri- och rättigheter. Den strider också mot vår skyldighet att som operatör skydda våra kunder, säger Ephones vd Bo Wigstrand.
– Våra jurister säger till och med att domen i det här fallet mycket väl kan bli att tingsrätten säger att den inte kan döma enligt Ipredlagen eftersom konventionen är inskriven i Sveriges grundlag.
Enligt Ephone kan följderna av att en viss person kopplas till en specifik ip-adress bli att personens aktiviteter på internet kan kartläggas. Man menar också att det finns risk att utländska rättighetshavare utnyttjar Ipredlagen till att ta reda på vem den misstänkte fildelaren är - men sedan väljer att fortsätta att driva processen i sitt hemland. "Detta kan få till följd att personer tvingas avstå från att resa till landet ifråga. Exempelvis avstod entreprenören Niklas Zennström (grundare av bland annat 'Skype' och 'Kazaa') från att åka till USA under flera år p.g.a. risk för sanktioner för ett påstått upphovsrättsintrång", skriver Ephone.
Dessutom hävdar Ephone att bevisen som ljudboksförlagen har lämnat in är för dåliga. Bland annat anser bolaget att det inte är bevisat att ljudböckerna har gjorts tillgängliga för allmänheten.
Enligt ljudboksförlagen har böckerna legat på en FTP-server. "För att komma åt filer som finns lagrade i en FTP-server krävs vanligtvis ett användarnamn och ett lösenord", skriver Ephone, och menar därför att förlagen inte har visat att böckerna har varit tillgängliga för allmänheten - det skulle till exempel kunna röra sig om en person som gjort säkerhetskopior på lagligt köpta ljudböcker, enligt Bo Wigstrand.
Solna tingsrätt har nu lämnat Ephones svar till ljudboksförlagen, som får möjlighet att yttra sig om det. Senast 8 maj ska förlagen ha svarat.
33% är glada
0% är likgiltiga