Nej till telekompaketet

Text: Olle Lönnaeus
Publicerad 6 maj 2009 14.11 Uppdaterad 7 maj 2009 7.45

Digitalt & teknik.
Ingen ska kunna stängas av från internet utan rättslig prövning. Det slog EU-parlamentet fast i går.


STOCKHOLM.

– Det här är en seger för oss som agerat, sade vänsterpartisten Eva-Britt Svensson.


Den politiska striden om EU:s så kallade telekompaket blir alltmer invecklad.


Efter omröstningen i parlamentet i Strasbourg på onsdagen blir det nu medling mellan parlamentet och EU:s ministerråd, där medlemsländernas regeringar sitter.


Telekompaketet är egentligen fem olika EU-direktiv med regler för allt från investeringar i fibernät till att öka konkurrensen på marknaden för telefoni och internet.


Huvudsyftet tycker nästan alla är bra. Ökad konkurrens stärker konsumenterna. En stor del av paketet gick också igenom i EU-parlamentet.


– Paketet är i grunden bra och kommer att förbättra konkurrensen på telekommarknaden, sade Christofer Fjellner (M).


Den stora politiska striden gäller yttrandefriheten.


EU-parlamentet vill ha garantier för att operatörer inte ska kunna stänga av folk från internet på godtyckliga grunder.


Ett skäl till oron är att den franske presidenten Nicolas Sarkozy talat sig varm för lagar som ger operatörer möjlighet att stänga av personer som piratkopierar upphovsrättsligt skyddat material.


Ministerrådet tycker inte den typen av garantier som EU-parlamentet vill ha hör hemma i telekompaketet. Sveriges regering anser att lagar mot brott ska beslutas nationellt.


Men telekom är en fråga där parlamentet har medbestämmande med rådet. Därför måste de två EU-institutionerna enas. Inför EU-parlamentets omröstning ingicks en kompromiss: i den slogs fast att internetanvändare som stängts av eller fått tillgången till nätet beskuren ska ha rätt till rättslig prövning. När den ska ske preciserades inte.


De flesta trodde att den kompromissen skulle gå igenom i Strasbourg igår.


Men framförallt vänstergruppen, de gröna och liberalerna i EU-parlamentet krävde en tydligare skrivning. Och i omröstningen i går visade det sig att även flera borgerliga och social­demokratiska ledamöter ville samma sak.


Beslutet i EU-parlamentet bygger på ändringsförslag 138, som lanserats av vänsterpartisten Eva-Britt Svensson. Det slår fast att ingen får stängas av från internet utan att en domstol först har prövat saken.


– Rättskipningen på internet måste handhas av domstolar, inte av privata aktörer. Därför är dagens omröstning i parlamentet en stor seger för alla oss som tror på ett rättssäkert samhälle, sade folkpartisten Olle Schmidt.


Men Eva-Britt Svensson var kluven. Risken är att 138:an försvinner igen i förhandlingarna med ministerrådet. Kan institutionerna inte enas finns en teoretisk möjlighet att fler delar av paketet faller.


Det blir nu de arton svenska EU-parlamentariker som väljs i EU-valet den 7 juni som får ta sig an saken.

Yttrandefrihet står mot ekonomiska intressen.

Kontroll mot enskilda människors rätt till privatliv.

Den senaste tiden har såväl EU som Sverige lagstiftat flitigt om vilka regler som ska gälla för teletrafik och nätet.

Här är fyra viktiga lagkomplex:

1 Telekompaketet består av fem olika EU-direktiv som ska stärka konkurrensen och därmed konsumenterna på marknaden för telefoni och internet.

Den politiskt heta frågan har gällt yttrandefriheten. Ska internetoperatörer utan rättslig prövning kunna stänga av användare?

2 Ipredlagen antogs av Sveriges riksdag i februari och trädde i kraft i april. Den bygger på ett EU-direktiv från 2004.

Syftet är att komma åt illegala fildelare.

Den svenska lagen ger kompositörer, filmmakare, författare och andra upphovsmän rätt att gå till domstol för att få operatörerna att lämna ut namnen bakom ip-adresser som innehas av fildelare.

3 EU:s datalagringsdirektiv ålägger tele- och internet­operatörer att lagra uppgifter om vem som har kommunicerat med vem via telefon, mobiltelefon, sms, mms, och e-post. Uppgifter om tidpunkt och var personerna fanns ska också sparas. Däremot får operatören inte lagra vad som sägs eller skrivs.

Syftet är att polisen lättare ska komma åt terrorister och andra grova brottslingar.

I Sverige arbetar regeringen nu med en lag som ska implementera EU-direktivet i vårt land. Lagringstiden förväntas bli sex månader.

4 FRA-lagen ger det svenska signalspaningsorganet FRA (Försvarets radioanstalt) rätt att avlyssna kabelburen tele- och internettrafik som passerar Sveriges gräns. En specialdomstol ska ge tillstånd för olika avlyssningsuppdrag.

Storbritannien och USA har länge haft motsvarande möjlighet att avlyssna sina medborgare via det topphemliga systemet Echelon. Efter nya avslöjanden från Sunday Times om att övervakningen av internet ska byggas ut pågår nu en intensiv debatt i brittiska medier.

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "Nej till telekompaketet"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu