Tjugo stjärnor av varierande glans har tagit sig till kvällens final via semifinaler. Men det riktigt stora stötarna börjar tävla först ikväll: kompositörerna Andrew Lloyd Webber och Diane Warren.
Tillsammans har Sir Andrew och amerikanskan skrivit ”It’s My Time” som
sångerskan Jade Ewen sjunger för Storbritannien.
– Jag vill fortfarande liksom vråla i upphetsning, säger en efter
omständigheterna mycket sansad Jade Ewen. Detta är som en dröm som blir
förverkligad.
Andrew Lloyd Webber – mannen bakom succémusikaler som ”Cats”, ”Phantom of the Opera” och ”Jesus Christ Superstar” – drömmer säkert om helt andra saker. Detta kanske är ett stort steg för England och ett större för Jade Ewen, men i den karriärbana som är Sir Andrews är det nog knappt mätbart. I hans biografi blir det en fotnot.
Han är diplomatisk:
– Låt mig uttrycka det så här: Detta har varit väldigt roligt för mig. Jade är
en utomordentlig sångerska. Men det går inte att frånse från att mitt
riktiga dagsjobb är att skriva musikaler.
– När BBC frågade mig om jag ville skriva något så tänkte jag att ”det blir en
utmaning”. Men det kan inte gå sämre än i fjor, då slutade vi ju sist.
Låten har han skrivit tillsammans med Diane Warren, en sagolikt framgångsrik amerikansk hitmakare. Hon har skrivit låtar för artister som En Vogue, Elton John, Christina Aguilera, Aaliyah, Ricky Martin, Aretha Franklin, Patti LaBelle, Marshall Crenshaw, Trisha Yearwood, Celine Dion, Kiss och Mary J Blige. Spektrumet är brett – ena dagen ”Unbreak My Heart” åt Toni Braxton, nästa ”Don’t Wanna Miss A Thing” åt Aerosmith. Gemensamt är att låtarna allesammans siktar åt samma håll: åt toppen på försäljningslistan. Få låtskrivare är lika konsekvent hitorienterade.
Hon har visserligen skrivit rätt mycket tillsammans med andra – David Foster, Michael Bolton, Albert Hammond, till och med Mariah Carey – men hon föredrar att jobba ensam.
I fallet med just ”It’s My Time” fanns redan Andrew Lloyd Webbers halvfärdiga låt när hon blev tillfrågad att vara med och skriva. När Sir Andrew kom med sin skiss konstaterade hon att ”jag tror inte alls att det där är en refräng, det är en vers”.
För henne var det ett ovanligt sätt att ge sig i kast med ett uppdrag.
– Men jag blev väldigt begeistrad och nästan rörd när Andrew tillfrågade mig,
säger hon. Fast jag hade inte en susning om hur stort det här evenemanget är
– några av oss amerikaner har förstås hört talas om Eurovision Song Contest,
men få har begripit hur massivt intresset är hos er.
Sången som blev resultatet av deras samarbete låter mer Andrew Lloyd Webber än Diane Warren, men det är inget att förvånas över; Diane Warren har en anmärkningsvärd förmåga att skriva i sin partners anda, att foga sig se till att förverkliga andras visioner.
”It’s My Time” låter musikal, men det finns inget teatralt över den mer än det
som finns i själva texten.
– Vi ville göra en bra sång, rätt och slätt, säger Warren.
– Jag hade sett en del av de redan kvalificerade låtarna, och det slog mig att
väldigt mycket var … iscensatt. Det sparas inte på någonting i showen, i
presentationen. Så jag tänkte: jag vill göra tvärtom. Vi tar fasta på att
detta är en sångtävling, och ser till att göra en låt och ett framträdande
som visar upp låten och Jade Ewens förmåga som sångerska.
% är glada
% är likgiltiga