Så styrs kunskapen av wikipedianerna

London War Cup (en nedlagd fotbollsturnering i England), Bo Edvardsson (docent i psykologi), Square Inch (musikgrupp från Sundsvall).

Alla tre är exempel på nya artiklar som inom loppet av bara några minuter skapats på svenska Wikipedia. I snitt skrivs det över hundra nya artiklar om dagen. Därtill kan läggas tusentals redigeringar i redan befintliga texter.

Jag beslutar mig för att lämna ett eget bidrag och skriver anonymt och mot alla principer om neutralitet två rader om mig själv. En minut senare har någon ifrågasatt relevansen.

Dagen därpå är jag raderad. Wikipedia ställer allt högre krav på relevans och tillförlitliga källhänvisningar. Att raderas är ett öde som de flesta nya artiklar möter.
– Om jag sitter hemma vid datorn har jag ofta en flik med Wikipedia öppen som jag bläddrar och tittar runt i. Det behöver inte betyda att jag redigerar något var tionde minut. Om man räknar aktivt arbete kanske jag lägger en halvtimme om dagen ungefär.

Det finns ett uttryck för när ens engagemang i Wikipedia börjar likna ett osunt beroendebeteende. Wikiholism, kallas det. Andreas Vilén, som också läser samhällsgeografi på Lunds universitet, säger att han för egen del har läget under kontroll.

Han hör till den lilla kärna av mest aktiva användare på svenska Wikipedia. Han är också en av 101 så kalla­de administratörer och har större befogenheter än vanliga wikipedianer, som de som skriver på Wikipedia kallar sig.

Sedan den 16 november 2004, då Andreas Vilén skrev sin första artikel om hemorten Ljunghusen, har han gjort över 33 000 redigeringar.
– Nu har jag jobbat på att utöka artikeln om den kanadensiska provinsen Alberta. Den var jättekort, bara två rader. Och det om ett ställe som är lika stort som Sverige. Då tycker man att det kanske förtjänar lite mer utrymme.

Timmar av oavlönat arbete. Varför?
– Då kan du lika gärna fråga varför en läkare går med i Läkare utan gränser. Det är egentligen samma sak. Jag vill inte jämföra oss med Läkare utan gränser precis, men det är ändå någon form av ideellt arbete som vi utför. Vissa har väldigt svårt att förstå varför man gör något ideellt, vissa har det lite lättare. Jag gör det för att jag tycker det är roligt.

Sedan starten 2001 har Wikipedia vuxit explosionsartat. Vem som helst kan bidra. Det krävs inte ens att man registrerar sig.

Enligt företaget Alexa, som mäter internettrafik, är Wikipedia den sjunde mest besökta webbplatsen i världen, strax efter jättar som Google, Facebook och Youtube. En snabb sökning på en känd person, en ort eller en företeelse, och överst på listan av förslag hamnar nästan alltid en Wikipedia-artikel, oavsett vilken sökmotor som används.

I dag finns aktiva versioner av Wikipedia på 235 olika språk med över 17,8 miljoner registrerade wikipedianer.

”Vi har gett en röst åt miljontals människor”, skrev Wikipedias grundare Jimmy Wales i en visionär artikel i The Guardian förra året.

I en tid då begrepp som sanning och fakta blivit allt mer relativa är det lätt att se Wikipedia som massornas triumf över den upplysta elitens rätt att definiera vilka erfarenheter och fakta som är viktiga och sanna.

Det är inte så konstigt att Jimmy Wales blir en smula visionär.

Wikipedias popularitet medför en enorm makt över människors sätt att inhämta kunskap. Och med makt följer ansvar. Men Wikipedia har ingen redaktion att ställa till svars och skribenterna är ofta anonyma. Trovärdigheten är ständigt ifrågasatt och ingen kan egentligen garantera att det som står i artiklarna är korrekt. Politiska grupper och kommersiella aktörer försöker hela tiden sprida information som gynnar deras intressen.

Så vem bestämmer då att jag eller docent Edvardsson inte är viktiga nog för en artikel på Wikipedia, eller Sundsvallsgruppen Square Inch för den delen, som bara fick existera i några timmar? I teorin alla och vem som helst. Men i praktiken?

En populär tes, som delvis bekräftats vetenskapligt, är att allt fler väljer att bidra med ett fåtal redigeringar inom särskilda kunskapsområden. Innehållet på Wikipedia skulle alltså spegla en större mängd användares kunskap.

Det stämmer inte, menar den spanske forskaren Felipe Ortega.

I våras presenterade han den hittills mest omfattande statistiska analysen av Wikipedia. En av hans slutsatser är att mer än 90 procent av innehållet på de tio största språkversionerna skrivs av en mindre skara användare som inte ens utgör 10 procent av det totala antalet wikipedianer.

Den svenska versionen hör till dem där arbetet fördelas som mest ojämnt över antalet användare. Bara holländska Wikipedia har en större snedfördelning.

Statistiken visar också en tendens till en avstannande tillväxt av användare. Sedan 2006 dör det fler wikipedianer än vad det föds nya, som avhandlingen lite drastiskt uttrycker det.

Wikipedia är alltså beroende av en klick entusiaster, en grupp av elit­användare, sådana som Andreas Vilén i Lund. Det är de som ser till att urverket inte stannar, som samlas på särskilda Wikipedia-chattar för att

i realtid kunna vaka över utvecklingen av nya artiklar och redigeringar i det befintliga materialet. Det är de som håller texterna rena från klotter och rensar bort texter om till exempel okända popgrupper från Sundsvall.

Wikipedia arbetar aktivt med att bredda sin användarbas. I Sverige görs det genom föreningen Wikimedia Sverige.
– Just att sprida kunskapen om Wikipedia är en av de främsta uppgifterna för föreningen. Framför allt måste vi få in fler kvinnor. Det är en grupp som vi saknar. Oavsett hur man mäter är det nästan alltid mellan 70 och 80 procent män, säger Lennart Guldbrandsson, föreningens ordförande och författare till boken ”Så fungerar Wikipedia”.

Han är medveten om snedfördelningen av arbetet, men betonar vikten av de användare som bara gör ett fåtal redigeringar.
– Det är det samarbetet mellan veteraner och nytillkomna som skiljer Wikipedia från traditionella uppslagsverk, säger Lennart Guldbrandsson.

Metoderna för att få fler att skriva är föreläsningar och att synas på olika evenemang. Förra året ordnades till exempel ett två dagar långt seminarium på Lunds universitet för att locka fler akademiker. Och till hösten kommer det att finnas en distanskurs på Mittuniversitetet i Sundsvall för att öka kunskapen om uppslagsverket.
– Vi har ett trettiotal sökande hittills, säger kursansvarige Magnus Eriksson, själv aktiv på engelska Wikipedia.

Han tillägger:
– Jag råkar veta att flera av dem sitter med i Wikimedias styrelse och är aktiva som administratörer. Då får vi ta vara på deras kunskap. Men kursen är för nybörjare.

Det har uppstått en sammanhållning kring arbetet med uppslagsverket. Wikipedianer delar ut små elektroniska utmärkelser till varandra och samlas för wikifika eller träffas på wikipubar. Enligt Ortegas avhandling utgörs just svenska Wikipedia av en kombination av mycket aktivitet bakom kulisserna och ett stort antal redigeringar i uppslagsartiklarna.

Den sociala gemenskapen bidrar till att hålla en hög arbetsmoral bland entusiasterna. Men den skapar också en tröskel för nya användare.
– Det slutar lätt med att det blir lite väl mycket ryggdunkande, att de som redan är etablerade får tolkningsföreträde framför andra. Och det försöker vi undvika. Vi vill ju upprätthålla en platt struktur, säger Andreas Vilén.

Men en hierarki bland användarna är ofrånkomlig om uppslagsverket inte ska gå under i anarki.

Andreas Vilén vill inte gärna tala i termer av makt och hierarkier när det kommer till hans och de andra administratörernas arbete.
– Den hierarkin grundar sig i så fall på ett slags meritokrati. Man får förtroende baserat på vad man gjort, inte vem man är utanför Wikipedia.

Vad är det som gör att du känner ansvar för vad som finns på Wikipedia?
– Det är en känsla av att få sprida neutral information. Någonstans på internet måste det få finnas information som inte präglas av en politisk eller kommersiell baktanke.