Återupplivade artefakter

”Av alla artefakter är boken om möjligt den märkligaste”, skriver Kristina Lundblad i Svensk Bokhandels höstkatalog. I december debuterar hon med ”Om betydelsen av böckers utseende”.

”Inget föremål”, fortsätter hon, ”har utövat större inflytande på det västerländska samhället än boken. Denna materiella behållare för den mänskliga hjärnans produkter har, som form och föremål betraktad, påverkat vårt sätt att tänka, förstå och organisera kunskap på ett sätt som är så genomgripande att det nära nog blivit osynligt.”

Bokformens normgivande egenskaper är ett intressant och inte tillräckligt ventilerat ämne. I synnerhet den som dagligen läser eller arbetar med böcker borde kanske ta sig an frågan oftare. Visserligen har internet genom åren fostrat en massa hoppfulla hypertextingenjörer, och såväl konstnärer som poeter har sonderat den utombokliga terrängen, ofta med slagkraftigt resultat (se massvis av exempel på ubu.com). Men än så länge har väl ingen lyckats med att på allvar hota den inbundna (eller limmade) pappersbuntens hegemoni.

En konsekvens av det osynliggörande som Lundblad nämner är att själva urvalet av böcker som tilldelas en synlig plats i våra samlingar ibland framstår som naturgivet och självklart. Vill man påminna sig om att detta är en chimär kan man titta på de titlar som försvunnit ur bokhyllor, arkiv och välsorterade boklådor. En del av dessa böcker - hur dåliga, fula och daterade de än må vara - är allt annat än ointressanta, något som blir uppenbart när man kommer i kontakt med ett projekt som The Reanimation Library. Det är ett litet oberoende bibliotek i Brooklyn som samlar och visar upp en liten del av kunskapsproduktionens hemliga historia. Dess samling består uteslutande av böcker som, utgallrade och bortglömda, låg och skräpade i garage och källare innan The Reanimation Library hittade dem och ”återupplivade” dem. Fokus ligger oftast på böckernas grafiska dimension och biblioteket säger sig vilja fundera som ett öppet arkiv för bildkonstnärer och andra som arbetar med visuellt material.

Med utgångspunkt i den indiske bibliotekarien S. R. Ranganathans konstaterande att ”böcker är till för att användas” framhåller The Reanimation Library att en boks avsedda användningsområde inte är dess enda användningsområde, särskilt inte i en kultur som till stora delar bygger på redan befintliga bilder, idéer, ord och ljud. På reanimationlibrary.org kan man bläddra igenom valda delar av deras katalog och bildarkiv. Det är en fascinerande samling böcker som alla, på sitt sätt, reflekterar en tid och en hållning i förhållande till boken som artefakt, dess status och dess roll i samhället.

I väntan på en svensk filial som kan hjälpa oss att synliggöra vårt förhållande till dessa ”materiella behållare för våra hjärnors produkter” är det amerikanska biblioteket väl värt ett besök.