Skönlitteraturens position kommer att stärkas

Stadsbibliotekets betydelse för kultur- och kunskapsstaden Malmö är central. Det är därför ett sundhetstecken att planerna på förändring av ”hjärtebarnet” väcker känslor och skapar debatt. På biblioteket läser vi debattinläggen med stor uppmärksamhet och diskuterar hur vi bäst ska möta de många gånger motstridiga behov och önskemål som uttrycks. Vår uppgift är att balansera de olika önskemålen, men också att ta hänsyn till de Malmöbor som – av olika skäl – inte deltar i den offentliga debatten.

I onsdagens tidning protesterade arton författare mot den samlade planen för Stadsbibliotekets utveckling de kommande åren. Jag har förståelse för att man kan ha synpunkter på detaljer i ett stort förändringsarbete, men det är märkligt för mig att man vill skjuta hela planen i sank. Jag ställer mig frågan: Vad kan arton skönlitterära författare ha emot en förändring som också syftar till att stärka skönlitteraturens position – både i det fysiska biblioteket och i debatten? Förändringarna innebär nämligen:

att Ljusets kalender blir ett ”Fantasins hus”, och den vackraste inramning till svensk och utländsk skönlitteratur, film, konst och musik, som man kan tänka sig.

att biblioteket redan i höst skapar utrymme för en författarscen som ger Malmöborna möjlighet att direkt möta författare i diskussioner och debatter.

att det sätts hjul på hyllor i Ljusets kalender för att ge rummet större flexibilitet.

att Hjalmar Gullberg-samlingen åter placeras i det renoverade Gullbergrummet.

att det nuvarande tidningsrummet inreds till ett särskilt barnrum och att det i Ljusets kalender skapas ett bibliotek för större barn.

att ett område av Slottet avdelas till public service, där bibliotekets samlingar sätts i nya perspektiv med debatter, föredrag, utställningar och samtal.

att ett digitalt lärocenter skapas i Slottet, primärt riktat till unga och vuxenstuderande, men tillgängligt för alla.

att Slottet i markplan inreds för tidningsläsning, mötesverksamhet, digitalt utbud och med en bistro inom- och utomhus.

att biblioteket flyttar delar av sin verksamhet utanför huset sommartid och därmed skapar fler mötesplatser och nya läs-, lek- och lärmöjligheter.

Stadsbiblioteket har omkring 500 000 böcker i samlingarna. De representerar bredd och djup, historia och framtid. Så ska det fortsätta att vara. Debatten om gallring inleddes med en felaktig uppgift om 30 ton gallrade böcker. Den rätta siffran är 6 ton – om nu böcker ska viktas efter Sydsvenskans mått. Stadsbiblioteket köper årligen in omkring 40 000 nya böcker och gallrar motsvarande antal. 2009 förväntar vi oss att gallra totalt ungefär 60 000 böcker. Den något större gallringen utgörs främst av magasinerade böcker som inte varit utlånade på tio år eller längre.

Elisabeth Tank, stadsbibliotekarie